NEW YORK Överenskommelsen hamrades fram under söndagen och natten till måndagen. Men än i går, vid denna upplagas pressläggning, hade kompromissförslaget – att höja skuldtaket med minst 2100 miljarder dollar samt kapa utgifterna med minst 2500 miljarder dollar under en tioårsperiod – att passera kongressens båda kammare. Även om det framkom hot från flera motsträviga republikanska ledamöter om att fördröja omröstningen genom så kallad filibuster, pekade det mesta i går kväll på att en lösning faktiskt skulle komma till stånd.
Den ekonomiska och politiska krisen har inte bara tärt på president Barack Obamas anseende. Den har dessutom skapat en stor nervositet på marknaden, som tvingats förbereda sig för att såväl USA måste ställa in sina betalningar som att kreditvärderingsinstituten ska kapa dess toppbetyg, AAA. Det skulle med största sannolikhet leda till en flykt från amerikanska statspapper.
Oron har knappast mildrats av det märkliga beteende från kreditvärderingsinstituten, inte minst bjässen Moodys. Efter att först ha hotat med att kapa kreditbetyget om inte en lösning nåddes innan skuldtaket slogs i – alltså i dag, tisdag – menade Moodys helt plötsligt i slutet av förra veckan att en betalningsinställelse ändå inte skulle resultera i en nedgradering av betyget.Att USA inte förtjänar AAA om nationen, för första gången någonsin, ställer in betalningarna får dock betraktas som en självklarhet.
Att USA inte förtjänar AAA om nationen, för första gången någonsin, ställer in betalningarna får dock betraktas som en självklarhet. Många analytiker och investerare resonerar dock att skadan redan är skedd, oavsett vad kreditvärderingsinstituten säger. I deras bakhuvud har den senaste krisen redan raderat toppbetyget, då förtroendet för landet är sargat.
På marknaden är förtroende a och o. Och bland annat har Kina, som är den amerikanska statens största utländska långivare samt sitter på världens största valutareserv, sagt sig vara allt annat än imponerat över den amerikanska händelseutvecklingen. Företrädare för landet har menat att USA måste ”samlas kring en seriös politik” som stärker de internationella marknadernas förtroende samt ”respekterar och skyddar investerarnas intresse”.
10
gånger har USA:s skuldtak höjts sedan 2001.
För Barack Obama gäller det nu att försöka återvinna det förlorade förtroendet – allt samtidigt som han måste få den inhemska ekonomin att inte bara resa sig upp från sjuksängen utan dessutom börja röra sig framåt. För egen del ligger visserligen fyra år till i Vita Huset i potten, men främst handlar det nu för USA:s del om att börja skicka ett budskap till omvärlden om att landet rör sig i rätt riktning.
USA tog sig officiellt sett ut ur recessionen i juni 2009 och ska egentligen nu agera med full kraft. Att så inte är fallet finns det gott om bevis på. Titta bara på finansiellt svaga delstater som Alabama, Kalifornien och New Jersey, eller det faktum att bostadsmarknaden har dubbeldippat. Eller varför inte att antalet människor som tar emot matkuponger nästan har dubblerats sedan 2007 och nu omfattar omkring 14 procent av alla invånare.
I fredags tvingades dessutom Vita Huset notera en BNP-tillväxt på låga 1,3 procent för det andra kvartalet – samtidigt som tillväxten för det första kvartalet reviderades ned från 1,9 procent till mycket svaga 0,4 procent.
Ska världens största ekonomi få till ett trendbrott krävs framför allt att arbetsmarknaden tinar upp. Arbetsgivare är högst motvilliga till att ta risker för tillfället och att nyanställa. Under juni skapades exempelvis blott 18000 nya jobb utanför jordbrukssektorn. Det var den sämsta månadssiffran på två år och innebar att den officiella arbetslösheten landade på 9,2 procent.
Den verkliga siffran är dock snarare nästan dubbelt så hög, då undersökningen exkluderar de som inte aktivt letar jobb. Situationen har lämnat de amerikanska hushållen utan konsumtionskraft. Det innebär en fatal verklighet eftersom konsumtionen står för 70 procent av USA:s BNP.
