Vilken flygbolags-vd i Europa låg för ett år sedan sömnlös över risken att en isländsk vulkan skulle dra ned rullgardinen för hela branschen? Hur många av dem tassade upp ensamma i tofflor mitt i natten för att ännu en gång maniskt ögna igenom specialbeställda satellitbilder, på jakt efter minsta tecken på askmoln?

Nej, den som söker på ”Eyjafjallajökull” i årsredovisningarnas riskavsnitt får inte många träffar.

Det kallas en svart svan. När du får besök av det mest oväntade. Termen kommer från den gamla föreställningen att det bara fanns vita svanar på jorden. Svart svan användes på 1500-talet som en benämning på det omöjliga.

När upptäckare i Australien 1697 stötte på livs levande svarta exemplar av den graciösa fågeln ställdes hela begreppet på ända.

I bästsäljaren The Black Swan från 2007 beskrev Nassim Nicholas Taleb hur världen tagit stora språng just genom händelser som ingen kunnat förutse, som till exempel stora vetenskapliga upptäckter och krig. Han pekade också på hur hyperkänslig världens moderna finansmarknader är för obehagliga överraskningar som trotsar mattegeniernas modeller.

Et voilà, när krisen slog till kort därefter blev killen världskändis över en natt.

I en ny utgåva av sin bok, som av en händelse kommer ut i dagarna, har Taleb gått igenom hur Moder Jord har handskats med riskerna för svarta svanar.

Till att börja med jobbar jorden med säkerhetskopior, till exempel har vi människor två njurar och två ögon. Allas vår mamma tycker heller inte om att något blir allt för stort och dominerande, stort är sårbart. Och jorden gillar också oberoende, problem på ett ställe eller med en art ska inte kunna spridas till alla andra. När vi människor byggt upp vår tillvaro har vi valt att göra precis tvärtom.

Frågan är vilken omöjlig händelse som snabbast skulle få störst effekt över hela världen om den faktiskt bestämde sig för att vara möjlig? Fundera då följande fråga. Hur länge kan du vara utan flygtrafik innan livet blir outhärdligt? Och hur länge kan internet ligga nere innan det börjar koka i skallen? Tio sekunder, en halv minut, en timme?

Internet är för många av oss på samma nivå som syre och vatten, en grundläggande förutsättning för modernt liv. Vi behöver det för att jobba, för att använda våra pengar, för att kommunicera med våra vänner, för att utöva våra medborgerliga rättigheter.

Allt fler viktiga funktioner är mer eller mindre beroende av ständig uppkoppling; telefoni, el, vatten, sjukvård, börser. Många myndigheter, företag och människor har sina viktiga dokument på nätet.

Ett totalt stopp för internet skulle på några minuter få stora delar av samhället att stanna upp, åtminstone tillfälligt. Det skulle kasta oss trettio år tillbaka i tiden, till en värld av faxar, kontanter, kartor och stadsbud. Att kunna googla fram en lösning på ett vardagsproblem skulle vara ett minne blott.

Det finns knappast ett enda bolag på Stockholmsbörsen vars verksamhet inte skulle påverkas. Att SAS är nästan lika beroende av internet som av öppet luftrum tänker kanske inte många på. Närmare 40 procent av bokningarna sker online. För Ryanair är siffran 99 procent.

Till skillnad från jorden har vi lagt vår framtid i händerna på en enskild teknologi. Det finns många som pekar på att internets infrastruktur inte är gjord för de senaste årens enorma tillväxt.

Trafiken mellan länder passerar ofta via ett begränsat antal knutpunkter. Sammanbrott har redan skett. I december 2006 skadade en jordbävning en undervattenskabel och slog ut nätet i stora delar av Asien. Häromåret hände något liknande i Mellanöstern.

En forskare på Intel konstaterade nyligen i en rapport att en större internetkrasch bara är en tidsfråga. Experterna viftar förstås bort detta. Hela idén med internet är att det hela tiden finns alternativa vägar för informa-tionen att vandra. Det är omöj- ligt helt enkelt. Eller ska vi säga oväntat.

Ungefär för den som i torsdags promenerade in på Systembolaget på Riddargatan i Ödeshög för att köpa några starköl till helgen. Bara för att upptäcka att butiken var torrlagd.

En felaktig uppdatering av ett virusprogram via internet hade slagit ut datorerna och stängt kassan.