Sterling pekar på det finansiella sammanbrottet på Island som orsak till flygbolagets konkurs. Sedan våren 2005 har Sterling haft isländska ägare. Investmentbolagen Fons med Palmi Haraldsson i spetsen samt Stodir, tidigare FL Group, har bollat flygbolaget mellan sig i turer som för utomstående framstod som besynnerliga.

Ja, inte bara för utomstående. När Stodir övertog Sterling kort efter att det ursprungliga Sterling fusionerats med betydande men förlustgenererande Maersk Air avgick Stodirs vd i protest. Hon förstod inte vitsen med att köpa ett flygbolag som gick med stor förlust.

I september övertog Fons åter hela ruljansen efter en tid av samägande med Stodir som strax efter inställde betalningarna. Palmi Haraldsson, bolagets ordförande, lovade väldiga satsningar.

Få trodde på de vidlyftiga löftena eftersom Sterling oavbrutet minskade personalen. Flygplanen fick allt oftare tekniska problem med påtagliga förseningar som följd. Ett tidigare bland resenärer populärt flygbolag fick snabbt sämre anseende.

Det hindrade inte norska Norwegian att så sent som i början av oktober utöka sitt samarbete med Sterling. Sterling övertog ett antal av Norwegians destinationer i Sverige till Spanien. I Sverige har Sterling främst framstått som Medelhavsflyg.

Nu är det slut på en historia som startade redan på 1960-talet när Sterling grundades som flygbolag i danska charterpionjären Tjäreborg. Att någon i dagens läge köper ett konkursat flygbolag som sedan rekonstruktionen på 1990-talet aldrig gått med vinst, är mindre troligt.

Många passagerare drabbas och åtskilliga piloter och kabinanställda blir arbetslösa. Några större hål i flygnätet blir det däremot inte, åtminstone inte från Sverige.

Antalet direktflyg har ökat och andra bolag har tomma flygsäten att erbjuda. Sterlings död kan lindra konkurrenternas besvär men för passagerarna kan det Köpenhamnsbaserade flygbolagets undergång betyda högre biljettpriser när det blir en aktör mindre i luften.