GENÈVE Det började med Warren Buffetts artikel i New York Times nyligen om att USA:s mest förmögna bör beskattas hårdare. ”Vi superrika får stora skattelättnader medan de fattiga slåss för oss i Afghanistan”, skrev den drygt 80-årige finansmannen.

Han förklarade att han själv betalade nästan sju miljoner dollar i skatt förra året – 17 procent av den totala inkomsten. Buffett jämför det med sina kolleger på investmentbolaget Berkshire Hathaway som i snitt betalar 36 procent av lönen i skatt.

”Den miljardärvänliga amerikanska kongressen har gullat tillräckligt med mig och mina stenrika vänner. Nu måste de göra allvar av frågan om delat ansvar”, skrev Buffett. Genom att sluta med detta ”gullande” skulle USA – som nyligen fick sitt kreditbetyg sänkt av Standard & Poor’s – kunna komma tillrätta med sina skuldproblem, menar han.

Buffetts skatteförtjusning har smittat av sig och sprids nu över Europa. Häromdagen uppmanade 16 av Frankrikes rikaste personer landets mest förmögna att ge ett ”exceptionellt skattebidrag” för att hjälpa ekonomin ur krisen. I den burgna gruppen finns bland annat arvtagerskan till L’Oréalimperiet Liliane Bettencourt, vd:n för oljegruppen Total Christophe de Margerie och styrelseordföranden för Air France-KLM Jean-Cyril Spinetta.

”Vi är medvetna om att vi dragit nytta av den franska modellen och de europeiska förhållandena och vi vill hjälpa till att upprätthålla dessa”, skriver gruppen i tidningen Le Nouvel Observateur.

Samtidigt har den italienska regeringen presenterat ett åtstramningspaket med ett nytt inslag: ”solidaritetsskatt” för de allra rikaste. Premiärminister Silvio Berlusconi påpekar att landet måste göra något drastiskt för att undvika att bli nästa offer i eurokrisen. Ferraris styrelseordförande Luca di Monteze- molo är en av entusiasterna.

– Man måste börja med att fråga dem som har mest, det är skandalöst att be medelklassen att betala mer i skatt. Det är inte mer än rätt att jag betalar mer eftersom jag är förmögen, säger di Montezemolo till tidningen La Repubblica.

Tyskland hoppar också på ”mer-skatt-för-rika–tåget”. I veckan uppmanade en grupp rika tyskar regeringen att ta ut högre skatt av de välbeställda. Tyskland måste pröva nya vägar för att klara den plågsamma ekonomiska svackan, resonerar initiativtagaren Dieter Lehmkuhl.

– Vi hör alltid talas om åtstramningspaket, men aldrig om skattehöjningar. Skatteökningar är en väg ut ur denna röra. Det är där pengarna finns: hos de rika, säger Dieter Lehmkuhl.

Även i grannlandet Schweiz pågår en diskussion om frågan, men här är entusiasmen bland de besuttna än så länge sval.

Fast frågan är hur bra och välmenad idén med skattehöjningar egentligen är. Mer pengar är alltid välkomna i länders skattkistor, men i flera ekonomier är det kanske strukturella förändringar som ska diskuteras för att komma ur krisen snarare än mer skatteinkomster. Det är också tveksamt om några miljoner euro mer från exempelvis Frankrikes rikaste får någon väsentlig effekt på de krassliga statsfinanserna.

Det kan också ifrågasättas om det enbart är godhjärtad solidaritet som driver världens rikaste att uttrycka denna skatteentusiasm.

Genom att förekomma politikerna med trots allt ganska triviala skatteökningar, kan de superrika avvärja hotet om skatteökningar som verkligen skulle kännas, exempelvis saftigare förmögenhetsskatter. I Frankrikes fall handlar det dessutom om en temporär skatt, vilket ännu mer luktar taktik.

När det gäller Warren Buffett är det också ganska enkelt att kräva ökad inkomstskatt för de rika, när det i själva verket är ökad förmögenhetsskatt som verkligen skulle kännas – och kunna göra skillnad. I Buffetts fall skulle exempelvis fem procents skatt på förmögenheten betyda att han betalar 2,5 miljarder dollar i skatt årligen. Det är betydligt mer än de sju miljoner dollar han beklagar sig över i offentlig- hetens ljus.