Grekland, Grekland, Grekland. Det finns förstås många oklara frågor kring det kaotiska eurolandet. SvD Näringsliv har bett Hans Lödén, statsvetare och inriktad på internationella frågor vid Karlstads universitet, att bringa lite klarhet.

Hur kan ett nyval göra att det blir lättare att bilda regering?

– Om nyvalet formuleras som ett för eller emot ett medlemskap i eurosamarbetet så kan man tänka sig att de grekiska väljarna uppfattar det som ett skarpare alternativ jämfört med vad de ställdes inför i det senaste valet. Det kan ju leda till ett annat utslag och en möjlighet att hitta en formation som fungerar.

Vad händer om det, trots nyval, blir fortsatt tröstlösa turer kring att forma en stabil regering?

– Det troliga är väl att Europas tålamod kommer att ta slut i så fall. En fortsatt oro i Grekland och fortsatt oklarhet kring regeringsbildningen kommer att påverka räntenivåer och eurons styrka.

Frankrike och Tyskland har en enad front och menar att Grekland ska vara kvar i eurozonen. Trots det säger sig tongivande politiska företrädare i Grekland inte vara beredda att uppfölja de krav på åtstramningar i landet som EU och andra långivare har ställt för att landet ska kunna få omfattande skuldavskrivningar från sina långivare. Hur går den ekvationen ihop?

– Ja, den går ju inte ihop som den ser ut just nu. Det är uppenbart att någon av parterna måste ändra sina ingångsvärden.

Vilken part i så fall?

– Det beror på hur högt Europa/EU värderar Grekland som fortsatt medlem. Det spiller tillbaka till frågan om tålamod. Låt oss se ett halvår tillbaka i tiden. Det är uppenbart att den europeiska positionen har förflyttats till ett allt mindre tålamod mot Grekland.

Vågar man låta Grekland lämna med risken för spridningseffekter?

– Det finns ju skilda bedömningar kring risken för spridningseffekterna. Vissa menar att det har byggts så starka murar så att det inte skulle få så vidsträckta konsekvenser för eurosamarbetet i övriga länder. Andra menar att hela eurosamarbetet kan vara i fara. Det hela hänger framför allt på hur de tunga nationerna Frankrike och Tyskland bedömer och hanterar situationen.

Finns det på sikt en risk att hela eurosamarbetet spricker - och i så fall vilket scenario ser du för valutorna i Europa?

– Risken finns. Euromedlemmarna har så här långt visat en långtgående vilja att försvara eurosamarbetet. Men även om man klarar ett grekiskt utträde krävs nu extraordinära åtgärder på allvar om exempelvis Spanien och Italien inte klarar sina åtaganden. Det skulle utgöra grundskottet mot hela möjligheten att upprätthålla ett eurosamarbete.

Hur påverkas Sverige i så fall?

– Nu spekulerar jag. Tänk dig ett sådant scenario att eurosamarbetet i stort skulle stanna upp eller kollapsa. Det skulle få stora konsekvenser för alla europeiska ekonomier, inklusive Sverige. Det är uppenbart.

Räntan då?

– Räntenivåerna skulle inte bli behagliga för den som vill göra affärer.

Hur stabilt är EU - kan ett totalt fallissemang för euron leda till att även EU rämnar?

– Nu spekulerar vi långt fram i tiden. Skulle eurosamarbetet sättas i fråga skulle det förstås påverka EU oerhört negativt.

Hur ska de tunga nationerna inom EU och i eurozonen, Tyskland och Frankrike, nu agera för att hantera nuvarande kaosartade situation på bästa sätt?

– Uppdraget består av minst två akuta uppgifter, sedan finns i dess spår naturligtvis många fler uppgifter. Men mest akut är att på något sätt föra den grekiska frågan i land, vad det nu kan innebära - ett utträde eller ej. Den andra akuta frågan är den fråga som president Francois Hollande och förbundskansler Angela Merkel gemensamt tagit fram nyligen, att både bromsa och gasa. Att försöka få fart på en europeisk ekonomi som inte går så mycket framåt just nu.

På onsdagsförmiddagen underströk Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble än en gång att Tyskland inte är berett att omförhandla det internationella ekonomiska räddningspaketet för Grekland. Han pekade på att detta är en stödåtgärd som är framförhandlad in i minsta detalj och att detta inte går att rucka på. Utspelet kommer förstås i spåren av beskedet om ett grekiskt nyval.

– Jag tror att det finns ett inslag av taktik i det här. Det är uppenbart. Nu positionerar man sig inför nästa rond. Om man är beredd att sätta hotet i verket beror sannolikt på bedömningen av effekterna av ett grekiskt utträde ur eurosamarbetet.

Vilka samhälleliga effekter kan ett utträde få för Grekland på lång sikt?

– Den grekiska ekonomin kommer kortsiktigt att påverkas negativt. Svåra levnadsförhållanden blir ännu sämre. På medellång sikt, om man återgår till den grekiska valutan drachman, kan devalvera kraftigt och skaffa sig en annan position i förhållande till den internationella marknaden, så kan det bli positivt för den grekiska ekonomin. Men det kommer att ta tid.

Men om du tittar på de sociala utmaningarna mer specifikt?

– Som statsvetare tycker jag att det grundläggande problemet i det grekiska samhället är bristen på social tillit, graden av tillit framför allt mellan medborgare och samhälleliga institutioner. Grekland ligger jämförelsevis lågt i fråga om sådan tillit vilket bland annat yttrar sig i att man inte betalar skatt.

– Man tror inte att skattemedlen används till några gemensamt goda ändamål. Ska Grekland på sikt klara ut sin situation så är det den typen av tillit som sannolikt måste byggas för att få institutioner som uppfattas som pålitliga och som människor kan ge sitt stöd till. Det är inte ”bara” ekonomiska påfrestningar utan även stora samhälleliga grundläggande värderingspåfrestningar som väntar.