Idag används tester för att upptäcka drog- och alkoholberoende inom stora delar av det privata näringslivet. Det handlar om både stickprov, tester i samband med nyanställningar men framför allt vid misstanke om att den anställde har missbruksproblem.

Men den så kallade integritetsutredningen, som lämnades till regeringen i maj, vill starkt begränsa möjligheterna att använda medicinska undersökningar. Det ska bara godtas om det finns så kallade berättigade skäl, till exempel om personen redan inlett vård för sitt missbruk. Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2010.

– Dagens tester kommer att bli omöjliga, och det kommer ge upphov till mängder av rättstvister för att avgöra om och när företag har rätt att genomföra dem, säger Lars Gellner, chefsjurist på arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Även Arbetsgivarverket och Sveriges Kommuner och Landsting har varit kritiska under utredningen.

Flera storföretag ifrågasätter också förslaget. Om tester bara kan genomföras om den anställde redan inlett rehabilitering blir det svårt att överhuvudtaget få dem till vård, resonerar Karin Furevik, personaldirektör på Systembolaget.

– Det skulle ta bort ett oerhört viktigt verktyg för oss. Är det något som den som missbrukar inte vill är det att bli testad, det är ju en del av förnekelsen. Testerna är ett sätt för oss som arbetsgivare att sätta press och att chefen inte ska bli den som måste ställa diagnos. Det kommer att bli svårare att bryta igenom till personer som är beroende och risken är stor att färre får hjälp. Man bör ställa sig frågan om ökad integritet är värt det, säger Karin Furevik.

Caroline Söder, personalchef på it-konsultföretaget Logica, menar att det blir både ett ekonomiskt och mänskligt avbräck.

– För oss är det en rent affärsmässig fråga, många av våra kunder kräver att vi drogtestar, det är en förutsättning. Det handlar också om förtroendet för vårt företag. Men även om vårt ansvar för vår personal, både de som missbrukar och de övriga på arbetsplatsen. Om vi inte kan använda tester riskerar många att gå långt i missbruk utan att vi kan göra något, säger hon.

Även på stålföretaget SSAB är personaldirektören Anna Wikström-Persson bekymrad.

– Det vore mycket olyckligt för oss om det blev svårare att genomföra drog- och alkoholtester. För SSAB handlar det i första hand om säkerheten på våra anläggningar, vi bedriver verksamhet som potentiellt är väldigt farlig och tester är ett sätt att förebygga olyckor. Men det är även tråkigt eftersom det minskar våra möjligheter att hjälpa människor med missbruksproblem, säger Anna Wikström-Persson.

Utredningen, som beställdes av den tidigare regeringen och gjorts av utredaren Cathrine Lilja Hansson, är nu på ute på remiss som ska vara klar den 1 september. Flera av de fackliga organisationerna har varit mer positivt inställda och välkomnar en reglering av frågan.

Enligt förslaget kan drogtester användas om arbetsgivare och fack kommer överens om det i centrala kollektiva avtal. Idag beslutas det lokalt.

– Vi anser att det är på den lokala nivån det bäst avgörs. Det finns en fungerande modell, nu riskerar den att slås sönder säger Lars Gellner.

Idag skiljer sig möjligheterna att drogtesta mellan privata och statliga arbetsgivare. I offentlig sektor är det idag svårare.

– Ambitionen är bland annat att se till att vi får samma regler på hela arbetsmarknaden. Att privata arbetsgivare är motståndare till att något regleras som idag är oreglerat är inte så konstigt. Man får helt enkelt väga intresset av drogtester mot andra intressen, säger utredaren Cathrine Lilja Hansson.

Integritetsutredningen innehåller också en lång rad andra förslag om rätten för arbetsgivare att till exempel begära utdrag ur brottsregistret eller Försäkringskassans register.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till om och i så fall vilka delar av förslaget som ska genomföras.

– Vi avvaktar remissrundan för att se hur vi ska gå vidare, säger Mårten Wennberg, stabschef hos arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin.