BONN Greklands parlament har godkänt sparpaketet som landets koalitionsregering lagt fram. Budgeten som gäller 2012 fick stöd av de två största partierna, Pasok och Konservativa partiet, och ett extremhögerparti som de två bildat koalition med.

Sparbudgeten som expertregeringen under förre vice ECB-chefen Lucas Papademos i går lade fram backas upp av en kompakt majoritet på 250 av parlamentets 300 ledamöter. Många av åtgärderna är hett omstridda bland de folkvalda. Men alla vet att det är landets sista chans att få ännu ett stödpaket efter de 110 miljarder euro som beviljades förra året.

EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso sade det rakt ut på tisdagen. På frågan om eurozonen kan vara utan Grekland svarade han i en intervju med tyska Die Welt att detta inte är aktuellt ”om Grekland uppfyller alla sina åtaganden. I annat fall måste man tänka om”.

Liknande besked kom från IMF-chefen Christine Lagarde som i måndags gav grönt ljus för Internationelle valutafondens del av den senaste delkrediten till Grekland på 8 miljarder euro.

– Regeringen måste utnyttja sitt mandat till att kraftfullt omsätta de åtgärder som vi har kommit överens om, manade Lagarde och pekade på att det grekiska krisprogrammet var inne i en ”besvärlig fas” med avtagande reformtakt och extremt svag ekonomiskt utveckling.

Budgeten för 2012 siktar enligt finansminister Evangelos Venizelos mot ett primärt överskott i statsbudgeten på 1,1 procent, alltså budgeten utan räntebetalningar.

– Detta parlament har chansen att gå till historieböckerna som det första som någonsin minskat statens skulder, förklarade finansministern i gårdagens parlamentsdebatt.

Förutsättningarna för att detta ska lyckas är inte de bästa. Efter en nedgång med 5,5 procent i år väntas den grekiska ekonomin backa med 2,8 procent nästa år, enligt regeringens prognos.

Ledaren för det borgerliga partiet Nea Dimokratia, Antonis Samaras, betraktar även detta som alldeles för optimistiskt. Ekonomin kommer i år att krympa med mer än 6 procent och nästa år med över 3 procent, sa han i en intervju med Wall Street Journal.

Nedgången betyder i sin tur att skatteintäkterna blir lägre än förväntat medan statens utgifter stiger när arbetslösheten ökar. I augusti låg arbetslösheten på 18,4 procent. Enligt Samaras torde därmed budgetunderskottet i år inklusive räntebetalningar inte underskrida 10 procent av landets BNP. Regeringen räknar med 9 procent.

Grekland är nu inne på det fjärde recessionsåret, och grekerna plundrar nu sina sparkonton för att överleva. Sedan början av 2010 har hushållens och företagens tillgodohavanden minskat från 270 miljarder euro till uppskattningsvis 170 miljarder euro, enligt centralbankschefen Georgios Provopoulos. Enbart in oktober rann 8,5 miljarder iväg.

I en färsk opinionsmätning på uppdrag av Mega-tv uppger 88 procent av de tillfrågade att deras inkomster minskat i år. 81 procent räknar med att krisen förvärras nästa år. Trots detta vill 77 procent att Grekland stannar kvar i eurozonen.

Lucas Papademos enda uppgift är att säkra Greklands framtid i valutaunionen. Allt hänger på att han förmår omsätta det som Grekland har lovat i utbyte mot ett nytt stödpaket på 100 miljarder euro samt 30 miljarder euro till de inhemska bankerna.

En revolt mot den nya fastighetsskatten visar hur svårt det kommer att bli. Skatten skulle i år dra in 2 miljarder euro men ilskna fastighetsägare vägrar att betala. Och när myndigheterna svarar med att stänga elförsörjningen skyndar sig aktivister att dra nya elkablar till de drabbade hushållen.

Den mest komplicerade frågan är den redan avtalade nedskrivningen av grekiska statsobligationer som hålls av privata placerare. I princip har man enats om en 50-procentig nedskrivning. Men många anser att det behövs minst 70 procent. Förhandlingarna med bankerna lär enligt Lucas Papademos fortsätta en bra bit in på nästa år.