Förslaget skulle leda till en försvagning av den överstatliga EU-kommissionens väktarroll och en uppluckring av paktens bindande ”straffprocedur”. Samtidigt skulle EU-länderna frivilligt åta sig att stärka sina offentliga finanser i goda tider och anstränga sig mer för att betala av på sina statsskulder.
Stabilitetspakten är det regelverk i EU som ska garantera långsiktigt sunda offentliga finanser. Enligt pakten ska alla länder nå budgetbalans eller överskott över en konjunkturcykel. Underskott över 3 procent av BNP är normalt förbjudet och kan leda till dryga böter. Den offentliga skulden får inte överstiga 60 procent av BNP.

Det råder enighet om att pakten inte har fungerat. Flertalet länder har inte ”samlat i ladorna” tillräckligt under goda tider. Därför har många länder flera år i rad brutit mot underskottsförbudet. Tyskland och Frankrike är de grövsta syndarna.
Det råder också enighet om att pakten inte kan skrotas helt. Den anses viktig för den långsiktiga tilltron till valutaunionen (EMU)
och den gemensamma valutan euro.

Det preliminära reformförslaget, som ska diskuteras i kväll i Eurogruppen och i morgon i hela Ekofinrådet, ser i korthet ut så här.
För det första bör de enskilda ländernas egna budgetprocedurer kopplas närmare till EU:s kollektiva samordning och övervakning. Redan innan ett lands budget antas i det nationella parlamentet bör den (främst för euroländerna) bli föremål för debatt på gemenskapsnivån. På det sättet vill man göra de nationella parlamenten och andra organ mer delaktiga i den gemensamma processen. Förhoppningen är att kunna skapa ett inrikespolitiskt tryck vid sidan om EU-kraven på sunda finanser.
För det andra vill man stärka den förebyggande delen av pakten. Länderna ska i en så kallad resolution (icke rättsligt bindande) lova varandra att i goda tider stärka sina finanser så att man når målet om balans eller överskott. Bygger man upp sådana överskott minskar risken för att man i dåliga tider bryter mot underskottsförbudet på högst 3 procent av BNP. Länder
som gör strukturreformer av till exempel vård- och pensionssystem, kan få mer tid på sig för att nå balansmålet.
För det tredje föreslås en serie förändringar i ”straffproceduren”. Förbudet mot underskott över 3 procent av BNP ska vara kvar. Man vill dock mjuka upp automatiken i proceduren och öppna för att ge länderna längre frister för att rätta till felen. Ett land som drabbas av negativ tillväxt ska få straffeftergift.

Det finns ännu ingen enighet om det preliminära förslaget. Hårda förhandlingar återstår. Luxemburgs premiär- och finansminister Jean-Claude Juncker, som har EU:s roterande ordförandeskap, har satt som mål att nå en politisk uppgörelse till den ekonomiska toppmötet den 22-24 mars i Bryssel.