Staten rycker ut och bildar krisfonder och ställer ut garantier – allt för att stoppa kaoset i den akuta förtroendekris som har drabbat bankerna. Men det är inte gratis. Finansminister ­Anders Borg kommer under många år att kräva rejält med pengar, i form av avgifter, från bankdirektörerna. Det gör att bankanalytiker nu justerar ner vinstprognoserna för storbankerna.

–Hårdast drabbas Handelsbanken, som har högst marknads­andel av de fyra storbankerna. Vi har justerat ner deras vinst med 5 procent för 2009/2010 på grund av stabilitetsfonden. För de ­övriga tre har vi justerat ner vinsten med 1–4 procent, säger Rodney Alfvén, analyschef på Cheuvreux Nordic.

Han påpekar samtidigt att de svenska bankerna kommer relativt lindrigt undan jämfört med exempelvis Danmark. Den danska statliga bankfonden som har inrättats innebär att Danske bank räknar med 15 procent lägre vinst kommande år, enligt Rodney Alfvén.

Regeringens plan för svenska banker, som presenterades av Anders Borg och finansmarknadsminister Mats Odell i måndags, består huvudsakligen av två av nummer: ett garantiprogram och en stabilitetsfond.

Garantiprogrammet innebär att regeringen bildligen stämplar ”statligt garanterad” på de obligationslån och andra instrument som bankerna ger ut för att finansiera sin verksamhet. Det vill säga skulle någon svensk bank inte kunna betala tillbaka lånet går staten in och betalar långivaren. ­Garantin innebär också att den ränta banken behöver betala till de investerare som köper obligationerna blir betydligt lägre eftersom risken nu är lägre. Staten är beredd att garantera lån för sammanlagt 1500 miljarder kronor.

Staten, i form av Riksgälden, kommer dock ta ut en avgift för att ställa upp med garantistämpeln. Men den kostnaden vägs med råge upp mot den kostnadsminskning som sker när räntan – upplåningskostnaden – blir lägre för bankerna. Bankerna tjänar på affären, i alla fall inledningsvis. Garantiprogrammet är frivilligt.

När det gäller avgiften för stabilitetsfonden är det annorlunda. Det är en ren kostnadsökning för de minst 100 banker och kredit­institut som omfattas av detta och här finns ingen frivillighet.

Stabilitetsfonden har till uppgift att lösa eventuella krishärdar i bankerna de kommande åren och regeringen räknar med att få in 150 miljarder kronor i fonden fram till år 2023, om 15 år. Cirka 40 miljarder ska komma från ­bankerna.

I den lagrådsremiss på nästan 80 sidor som i ilfart har producerats skriver regeringen att minst 2,6 miljarder kronor behöver tas in årligen i avgift av banker och kreditinstitut. På 15 år blir det alltså minst 39 miljarder. De fyra storbankerna står för 80 procent av bankmarknaden, deras kostnad för stabilitetsfonden, grovt räknat, blir därför omkring en halv miljard kronor per år.

Avgiften till stabilitetsfonden kommer inte att tas ut nu omedelbart utan först när marknaden har stabiliserats. Vad det innebär i tid skriver inte regeringen. Förutom avgifterna från bankerna kommer stabilitetsfonden även att bestå av pengar från staten och från insättningsgarantifonden.