– Vi beslöt att hålla styrräntan oförändrad, sa ECB-chef Mario Draghi vid torsdagens pressträff.

Konjunkturindikatorer i eurozonen visar på ett lättnad. Inflationen är 2,7 procent, främst driven av energipriser. Inflationen kommer att ligga kvar över 2 procent ett antal månader till innan den sjunker under inflationsmålet 2 procent. Så beskrev Mario Draghi situationen.

Han betonade också att ECB kommer att fortsätta stötta den europeiska finansmarknaden med de metoder som behövs.

– Stressen i finansmarknaderna har minskat tack vare våra åtgärder, sade Mario Draghi.

Han syftade då på de treårslån som ECB gav i slutet av förra året. Vid den utlåningen lånades 489 miljarder euro ut till europeiska banker. Den utlåningen har lättat trycket på de finansiella marknaderna på ett mycket påtagligt sätt genom lägre räntor och högre riskaptit.

Nu spekuleras det om att minst lika mycket kommer att lånas ut den sista februari då den andra utlåningsomgången äger rum. Då är bankerna välförsedda med pengar och risken för brist på krediter klart lägre.

Men Mario Draghi markerade att det är en onormal situation att banksystemet hålls uppe av centralbanker. När stressen på finansmarknaden minskar kan interbanksystemet (där banker lånar av varandra) börja fungera mer normalt igen.

Under de senaste månaderna har en del tecken på bättre konjunktur i eurozonen skådats. Det gäller inte bara ett land som Tyskland utan även i Spanien och Italien ser det bättre ut.

Medan alla väntar på hur stor utlåningen blir den 29 februari och hur det kommer att påverka finansmarknaderna har ECB varit i fokus på grund av Greklandskrisen.

Under veckan har uppgifter cirkulerat om att ECB skulle vara redo att skriva ned värdet på sina grekiska statspapper. Den uppgörelsen skulle ingå i en allmän skuldavskrivning för Grekland.

Frågan är om en sådan åtgärd är tillåten.

– Vi kommer inte att överträda reglerna, sa Mario Draghi utan att säga något i övrigt om hur ECB:s grekiska statsobligationer ska behandlas.

Om ECB skulle ge pengar till det grekiska stödprogrammet skulle det bryta mot förbudet mot monetär finansiering.

– Jag fick för några minuter sedan ett telefonsamtal från grekiske statsministern om att de nått en uppgörelse om åtgärdspaketet.

Det viktiga är överenskommelsen om ett reformprogram, menar Mario Draghi.

– Det borde vara mer fokus på reformerna och inte bara prat om finansiering och brandväggar.

ECB har ändrat reglerna för vad som får användas som säkerheter när de lånar ut pengar.

– Vi tar mer risker men det kommer att handhas med försiktighet.

Beslutet om att utvidga vilka tillgångar som kan räknas som säkerheter var inte enhälligt.

Enligt ECB-chefen är Grekland nära en uppgörelse med sina privata långivare. Han ville dock inte ge några närmare detaljer eller kommentarer kring det.