Trots att det återstår några veckor tills Jonsson formellt avgår har spelet om Saab börjat. Insatserna är gjorda och nu återstår det att se vem som har de bästa nerverna: den svenska regeringen eller de båda kumpanerna Muller/Antonov.

Jan Åke Jonsson måste ha mycket starka skäl för att lämna Saab efter 40 år. Han hade ju en bekräftelse på att ha lyckats rädda företaget inom räckhåll. Nu kommer han att få följa den slutliga uppgörelsen från läktarplats.

Det var antagligen ingen tillfällighet att Jan Åke Jonsson, enligt sin egen version, tog beslutet strax före nyår. Då slutade nämligen Saab att betala sina räkningar till åtminstone reklam­byrån Lowe Brindfors och transportören DB Schenker, ett beslut som rimmar mycket illa med Jan Åke Jonssons karaktär som en karl som gör rätt för sig.

Samtidigt som Jan Åke Jonsson talar om att han slutar som vd släpper moderbolaget Spyker Cars sitt preliminära bokslut för 2010 där det framgår att Saab har likviditets­problem, som en följd av att försäljningen inte utvecklats på det sätt man (alltför) optimistiskt räknat med. Kort sagt; Saab nådde inte ens halvvägs till målet. Ingen var dock särskilt överraskad efter­som det tar lång tid och kostar mycket pengar att relansera ett kvaddat varumärke som Saabs.

Styrelseordförande Victor Muller erkänner likviditetsproblem som måste lösas och med­delar att man genomför en riktad nyemission och sin åsikt att Vladimir Antonov snarast bör släppas in i ägargemenskapen i Saab. Antonov å sin sida har i olika sammanhang sagt sig villig att skjuta till pengar till Saab mot ägarandelar i företaget.

Därmed anar de flesta fortsättningen och det verkliga skälet till Jan Åke Jonssons avgång.

Upplägget är egentligen lika enkelt som genomskinligt:

• Saab Automobile, med sin svajiga likviditet, börjar redan kring årsskiftet att hålla inne betal­ningarna till vissa leverantörer. När dessa till sist får nog, blir krisen uppenbar.

• Likviditetskrisen orsakar panik hos resten av Saab Automobiles leverantörer, som börjar kräva betalning för sina leveranser vilket förvärrar krisen.

• Regeringen och den tidigare ägaren GM står plötsligt inför risken att Saab kan gå i konkurs, trots ett rekonstruerat företag, nya bra bilar och ett beviljat utvecklingslån av Europeiska Investeringsbanken som bara delvis har utnyttjats.

• Konkursen kan enkelt undvikas bara man öppnar dörren för Vladimir Antonov och hans 50 miljoner euro. Som av en händelse lämnar sagde Antonov in en formell ansökan om att få bli ägare i Saab Automobile till Riksgälden.

Den akuta krisen måste lösas snabbt för att inte konkursen ska vara ett faktum. Regering, riksdag och Riksgälden står inför valet att indirekt orsaka Saabs konkurs eller att släppa in Vladimir Antonov som officiell huvudägare till Saab.