Ekparketten knakade lite. Det var i maj förra året. Jag fick träffa Volvo PV:s vice ordförande Hans-Olov Olsson i en gammal paradvåning på Strandvägen i Stockholm. Han lät avslappnad när han sa: ”Det är brandväggar mellan Volvo och Geely”. Han kunde möjligen tänka sig att dela små motorer och elbilsteknik. Men inte plattformar. Anledningen var att undvika Geelys billighetsstämpel på Volvo.

I veckan kom nyheten att Volvo ska starta gemensamt bolag med Geely och planerar för ett nytt bilmärke för den kinesiska marknaden. Mer information ska komma om två månader. Volvos informationsavdelning i Göteborg tycktes tagna på sängen. Och ingen ska tro att Hans-Olov Olsson hoppade upp och ner av glädje.

För planen har inte mejslats fram i Volvos styrelserum i Göteborg - utan i de monumentala regeringsbyggnaderna i Peking.

På engelska kallas det för "shot gun weddings".

Här är bakgrunden: Kinas bilmarknad är som ett bräddfyllt badkar som nu sakta svämmar över. För att minska överetableringen vill Kinas regering stödja sina inhemska märken och avsluta festen för de utländska märkena, som hittills fått stora subventioner.

Volvo trodde att man satt med trumf på hand genom att vara ägda av Geely - men trots intensiva lobbykampanjer har man inte lyckats få Kinas myndigheter att betrakta Volvo som kinesiskt.

Följden är större än man kan tro.

Det innebär nämligen att Volvo behandlas på samma sätt som andra västmärken. Och nu kommer det jobbiga: Volvo bygger för fullt två nya fabriker i Chengu i västra Kina och Daqing uppe i norr - som man ännu inte fått tillstånd att tillverka bilar i. Utsikten att stå med två fabriker utan tillstånd är, milt sagt, inte lockande.

För att få de efterlängtade tillstånden startas därför det samägda bolaget, som formellt ska stå för fabrikerna, liksom det planeras för ett nytt varumärke mellan Geely och Volvo. Allt enligt Geelys talesperson Yang Xueliang till TT. Märket positioneras antagligen mellan Volvo och Geely. Dessutom måste man ha forskning och utveckling i Kina och satsa på att utveckla bilar med alternativa bränslen.

Finessen är alltså att det nya bolaget och bilmärket ska räknas som kinesiskt.

Enligt senioranalytikern Jenny Gu på bilanalysbolaget LMC Automotive i Shanghai har Kinas regering nämligen oblygt slagit fast att de inhemska märkenas marknadsandel ska öka markant fram till 2015.

Samtidigt vrider staten av kranen med förmåner till västmärken: Regeringen slutar att uppmuntra utlandsinvesteringar i bilfabriker. Enligt Jenny Gu blir det betydligt svårare för utländska bolag att få tillstånd att producera bilar - om man inte rättar in sig i ledet och skapar de nya - kinesiska - miljövänliga bilmärkena.

Annorlunda uttryckt har kinesiska staten släppt in västmärkena i den varma fållan och låtit dem växa i Kina. Som ett drivhus. Nu agerar de smart och skördar genom att tvinga av dem teknik till nya kinesiska bilmärken i nya samriskbolag - om de vill stanna kvar.

På engelska kallas det för ”shot gun weddings”.

Jenny Gu säger också att investeringskostnaderna för utlandsägda märken blir högre sedan staten med ett pennstreck lyft bort biltillverkning ur den lista med sektorer som anses prioriterade. Sänkta tullavgifter på importerad fabriksutrustning är nu ett minne blott, enligt Gu.

Vem vet, kanske lyckas Volvo övertyga myndigheterna att betrakta dem som kinesiska. Men Volvo är i alla fall ingalunda ensamt om att tvingas in i fållan. Även GM måste starta ett nytt samriskbolag med sin samarbetspartner SAIC där man ska använda gammal GM-teknik för att skapa ett nytt kinesiskt bilmärke: Baojun, som betyder bra häst på kinesiska.

Men att Volvo inte betraktas som utländskt reser också en annan jobbig fråga - för Saab. Vad händer om Saab hamnar i Youngmans händer när västmärken anses mindre välkomna?