Investmentbanken Carnegie med anor från 1803 kämpar för sin överlevnad. På måndagen föll aktiekursen med hela 53 procent. På bara två dagar har bolaget därmed förlorat närmare 70 procent av sitt värde. Börsvärdet som för ett år sedan var över 10 miljarder kronor, är drygt 1 miljard. En miljard är lika mycket som Carnegie fått låna av Riksbanken i form av en nödkredit. Den ovanliga åtgärden motiverade Riksbanken med att om det skulle kunna få allvarliga konsekvenser om Carnegie gick omkull.

Beslutet att gå till Riksbanken föregicks av ett dramatiskt dygn för Carnegie. På torsdagskvällen samlades styrelsen i huvudkontoret i Ivar Kreugers tändstickspalats. Det framkom då att Carnegie skulle tvingas reservera en miljard kronor på lån till Maths O Sundqvist. Även om utlåningen till finansmannen var känd, var det en överraskning för styrelsen att läget var så illa, hävdar Carnegies styrelseordförande Anders Fällman.

– Det var en mycket stor besvikelse. Det här kreditengagemanget fanns före vår tid och styrelsen har gett klara instruktioner om att det skulle bantas ned. Sedan har problemen förvärrats, säger Anders Fällman.

Med lånet till Sundqvist kan Carnegie ha brutit mot de regler som säger att utlåningen till en enskild kund högst får uppgå till 25 procent av en banks så kallade kapitalbas, eller egna riskkapital. Vid halvårsskiftet var Carnegies kapitalbas drygt 1,6 miljarder kronor. Miljardsmällen som Carnegie tvingades avslöja i fredagens delårsrapport fick Finansinspektionen, som redan haft Carnegie under lupp, att agera. Carnegies ledning fick på fredagen reda på att en utredning pågick och på måndagsmorgonen landade ett formellt brev från inspektionen hos banken. Där framgår att FI ifrågasätter om Carnegie har tillräcklig kontroll på sina risker för att ha tillstånd att bedriva bankverksamhet.

Granskningen kommer ovanpå fjolårets tradingsskandal som renderade mycket skarp kritik från FI och sånär kostade Carnegie sitt tillstånd. Ett förlorat tillstånd vore förödande.

Anders Fällman säger att styrelsens uppfattning är att ”inga regler har brutits”.

– Men vi måste ha alla fakta på bordet. Vi har tillsatt en intern utredning, säger han.

Carnegie var redan tidigare pressat av kreditkrisen och har haft svårt att hitta finansiering. Från Carnegie bekräftas att kunder även tagit ut pengar från banken. Förhandlingar pågick i förra veckan för att hitta pengar fram till dess att statens lånegaranti för bankerna ska börja gälla.

Men enligt vad SvD Näringsliv erfar beslutade Nordea på fredagen att dra tillbaka ett kreditlöfte till Carnegie. Det var enligt uppgift en direkt konsekvens av den redovisade miljardsmällen. Läget blev då akut. På fredagskvällen tvingades Carnegies konstatera att enda räddningen fanns hos Riksbanken.

Krediten förhandlades fram under söndagen. Riksbanken tar Carnegies dotterbolag som säkerhet. Samtidigt har Carnegie fått en ny storägare i form av finansveteranerna Anders Böös och Patrik Enblad. De flaggade på måndagen för 9,2 procent av aktierna. De köpte redan innan fredagens rapport och är starkt kritiska till ledning och styrelse som de anser måste avgå.

– Det är bara att konstatera att de helt saknar marknadens förtroende, säger Patrik Enblad som kallar kreditsmällen för ”oerhört chockerande”. De överväger nu att kalla till extra bolagsstämma för att kräva en plats i styrelsen.

Carnegies styrelse har anlitat investmentbanken Goldman Sachs för att ”utreda olika alternativ”, i praktiken hitta en köpare. Enligt Anders Fällman har flera intressenter tagit kontakt med bolaget, men något konkret budförslag har inte kommit.

– Det blir svårt att sälja. Antingen klara sig bolaget eller så gör det inte det, säger Patrik Enblad som ändå tror att det går att vända.

Anders Fällman säger att Carnegie inte kommer gå omkull.

– Jag tror inte att det kommer ske. Baserat på den information vi har är Carnegie ett solitt företag. Man får vara ödmjuk i en sådan här situation, säger han.