Inte bara aktiebörserna kastas mellan hopp och förtvivlan i den pågående skuldkrisen. Priser på exempelvis kaffe och vete rusade under början på året, för att sedan falla tillbaka kraftigt.

Men även om många håller med om att marknaderna inte fungerar som de ska, går åsikterna om orsakerna isär. Ann Berg, expert på råvaruhandel inom livsmedel och tidigare ordförande för Chicagos råvarubörs, pekar ut flera orsaker. Spekulation, som möjliggjorts av de allt friare finansmarknaderna, är en.

– Flera olika grundläggande faktorer har drivit priserna på marknaden. Men efter avregleringen av finansmarknaden började plötsligt banker och investmentbanker handla med råvaruterminer på dessa marknader, säger Ann Berg.

Bankerna och investmentbankerna har hittat en ”väldigt lukrativ” nisch i att sälja indexprodukter.

– De säljer dessa detaljhandelsprodukter till pensionsbolag och andra som vill köpa, och säger att de kan äga handelsvaror som en investering. De tjänar stora arvoden på detta, de kräver 100 procent säkerhet i förskott, så det är helt riskfritt för dem.

Influgen från Rom, där hon jobbar på FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO, talade Ann Berg vid Rosenbad under på Världshungerdagen nyligen om bakgrunden till handeln med råvaror och orsakerna till de stora prissvängningarna.

Den höga volatiliteten i dag är inte normal i ett historiskt perspektiv, enligt Ann Berg.

Vad är risken med för hög volatilitet på livsmedelsmarknaden?

– Producenten kan påverkas eftersom priset kan vara högt när han planerar sin skörd och sedan jobbar enligt de prissignaler han får. Men vid skörd har priset sjunkit kraftigt och han får ut hälften av det han hade räknat med.

– De små producenterna utan kapital eller säkerhetsnät är känsligast. De stora kan gardera sig. Om de ser ett högt framtida pris, kan de köpa ett terminskontrakt för att låsa in priset.

Prisutvecklingen har varit stabil de senaste decennierna. Vad hände 2005 när de sköt iväg, och varför ökade de igen 2010?

– Råvarupriserna är cykliska och vi hade en stor uppgång 1973 av flera olika orsaker. Samtidigt hade du framväxten av den kinesiska ekonomin och öppningen av handelsgränserna i många länder, säger hon och fortsätter:

– Utöver detta blev Indien och Brasilien rikare och tillväxten ökade kraftigt tillsammans med efterfrågan. På 00-talet såg vi en förflyttning till att använda vete som biobränsle till etanol, vilket orsakade ytterligare en explosion i efterfrågan. Allt detta nådde till slut en kokpunkt 2005.

Hur stor del av priserna som drivs upp av ren spekulation kan inte mätas empiriskt, men självklart påverkar den, säger hon.

För att säkra en tryggad livsmedelsförsörjning behövs det mer faktiska investeringar i jordbruk, menar Ann Berg, i stället för i handeln med råvaruterminer.

– Det är ett nollsummespel. Det räknas inte ens in i BNP, det är ett byte av handlade derivat. Ekonomen och förre amerikanska centralbankschefen Paul Volcker har kallat det för enbart en förflyttning av räntor.

Vad behövs göras för att få ned spekulationen?

– Reglering är det korta svaret.

Vilken typ av reglering efterfrågar du?

– Lagstiftning mot manipulering, transparens så att man kan se vem som gör vad. Det skulle vara en bra start, sedan borde det finnas en begränsning för hur många terminskontrakt en och samma handlare får ha.