Stämningen i det krisplågade landet är en blandning av uppgivenhet, rädsla för framtiden och trotsig protest. Många greker känner sig förödmjukade, andra som invånare i ett av Bryssel eller snarare Berlin fjärrstyrt land.
–Tyska stridsvagnar kommer med nya svångremspaket, löd i går rubriken i dagstidningen Eleftherotypia som beskrev uppgörelsen i Bryssel som ett paket med nya åtstramningar och permanent övervakning av Grekland.
På samma linje gick den konservativa tidningen Avrian som konstaterade: Regeringen har accepterat permanent ockupation av trojkan. Ilskan riktar sig mot att det i praktiken är representanterna för EU, ECB och IMF som i dag stakar ut landets politik.
Officiellt hälsades uppgörelsen i går med djup tillfredställelse. Premiärminister Giorgos Papandreou som på toppmötet inte hade mycket att säga till om talade om ett historiskt vägval.
–I dag kan vi en gång för alla bryta med det förflutna och ägna all vår kraft åt landets framtid, förklarade han tidigt på torsdagsmorgonen efter en dramatisk förhandlingsmaraton.
–Nationen har undvikit en dödlig fara, tillfogade han.
Även marknaderna reagerade euforiskt. På börsen i Aten rakade kurserna i höjden med nästan 6 procent. Bankernas aktiekurser åkte upp med 12 procent.
Glädjen torde bli kortvarig. Nästa stora utmaning består i att förankra och genomföra räddningsplanen utan nya våldsamma protester i befolkningen.
Papandreous socialistparti PASOK förfogar över en hårfin majoritet på bara 153 av parlamentets 300 röster. Det borgerliga oppositionspartiet Nea Dimokratia som har 85 mandat motsätter sig kategoriskt regeringens åtstramningar.
–Den nuvarande kursen leder ingen vart. Vi behöver inte bara finanspolitisk anpassning utan framför allt tillväxt, bekräftade i går partiets ekonomiske talesman Christos Staikouras.
Rädslan för att Grekland ska hamna i en ond cirkel av åtstramningar, sänkt tillväxt, uteblivna skatteintäkter och ökande sociala utgifter delas av tunga ekonomer.
Djupt kritisk är Yanis Varoufakis, professor i ekonomi vid universitetet i Aten, som dömer ut torsdagens räddningspaket som irrelevant när det gäller att få landets ekonomi på fötter igen.
–Vi får bara mer åtstramningar och mer önsketänkande när det gäller förmågan att pressa ut mer likviditet ur den grekiska ekonomin i form av privatiseringar eller beskattning, sa han i går till nyhetsbyrån AP.
Regeringen verkar vara beredd att dra upp tempot i de planerade privatiseringarna och föreslår också att kommande intäkter från landets kommande solenergiprojekt Helios ska användas för att sänka statsskulderna.
Ekonomin fortsätter under tiden att krympa, nästa år med prognostiserade 3 procent efter ett minus på förmodligen 5,5 procent i år.
Sedan 2008 har landets bruttonationalprodukt minskat med nästan 14 procent, den privata konsumtionen har backat med cirka 15 procent och investeringarna faller som en sten.
Arbetslösheten på 14,7 procent är på väg mot 17 procent. Nästan hälften av landets ungdomar i arbetsför ålder står utan jobb.
