Rädsla präglar fortfarande det mesta som sker på världens finansmarknader. Börskurvorna pekar visserligen norrut efter 2009 och många ekonomiska rapporter talar om tecken på återhämtning. Men fakta kvarstår: extremt få börsbolag visar på ökad försäljning, de stora företagsaffärerna lyser med sin frånvaro och hela finansmarknaden befinner sig fortfarande på intensiven. Utan akutåtgärder i form av gigantiska statliga stödåtgärder skulle patientens tillstånd vara ytterst allvarligt.

I Stockholm har 2009 varit en enda lång börsfest. Index upp med 47 procent. Det brutala fallet under 2008, minus 42 procent, är förstås inte återhämtat. Långt därifrån. Men ändå finns det många som tycker att det börjar bli läskigt nu. Den optimism om framtiden som börsuppgången indikerar har många bedömare svårt att se. Och den rekordlåga räntan gör att investerare på börsen lånar för att köpa aktier. SEB:s vd Annika Falkengren är en av flera som upprepade gånger gått ut och varnat för en börsrekyl.

Det är läget när finansaktörerna nu laddar för 2010. Vissa pekar ivrigt på börskurvorna och menar att det talar för att tillväxten faktiskt kommer under det nya året. Andra menar att 2010 kan bli året då en ny krishärd flammar upp. Den här gången i form av en fastighetskrasch.


Antalet tomma kontor, butiker och hela fastigheter fortsätter att öka och det från en redan hög nivå. Igenbommade lokaler stryper intäktsflödet och sätter press på fastighetsägarna. När sedan räntan snabbt stiger under 2010 – vilket alla utgår från att den gör – kan läget bli akut. Ytterligare en oroande faktor är att många fastighetsbolag tog upp billiga lån 2006–2007. Många av de lånen ska omförhandlas andra halvan av 2010 och 2011. Men då är ränteläget sannolikt ett helt annat och bankernas villkor mångdubbelt tuffare.


Flera svenska banker har redan signalerat att de vill ha in mer eget kapital från fastighetsägarna, erfar SvD Näringsliv, innan de går med på att omförhandla befintliga lån.

Finansinspektionens nya internationella expertpanel varnade också i november för kommande mycket stora kreditförluster i den kommersiella fastighetssektorn, både i USA och Europa. Det i sin tur riskerar att leda till ytterligare bankkollapser, framför allt för banker som riktat in sig mot fastighetssektorn.

Snabbt stigande ränta slår inte bara mot de kommersiella fastigheterna, även bostadsrätter berörs. En ränta på 4–5 procent i kombination med stigande arbetslöshet och hög hushållsbelåning kommer leda till en snabb avkylning av marknaden och kraftiga prisfall. Bedömare i branschen utesluter inte fall på 10–20 procent under 2010.


Men den stora frågan i år blir ändå densamma som förra året. Det handlar om den historiska finanskrisen och hur världens banker, finansföretag och investerare klarar av effekterna av den och en långsam återhämtning från den. Swedbanks och SEB:s galopperande kreditförluster i Baltikum är en del av det. Signalerna just nu är att det blir oerhört smärtsamt men trots allt hanterbart.

Hittills i år efter tre redovisade kvartal har SEB och Swedbank rapporterat kreditförluster i Baltikum på totalt 28 miljarder kronor (SEB: 9 och Swedbank: 19). Enligt de två bankerna kommer siffran för motsvarande period i år åtminstone inte bli högre, en klen tröst i sammanhanget.

Läget i Baltikum är nervöst, lynnigt och svårbedömt. Swedbanks vd Michael Wolf och SEB:s vd Annika Falkengren har all anledning att känna oro. Den ekonomiska utvecklingen i de tre baltiska länderna med BNP fall på över 10 procent kombinerat med en politisk instabillitet och statlig sparchock skapar en enorm osäkerhet om framtiden.


Ett annat tema för 2010 blir det nya finansiella modeordet ”exit-åtgärder”. Det handlar om att hur stater världen över ska börja montera ner de stödåtgärder man byggt upp kring det finansiella systemet efter den akuta krisen hösten 2008.

Det kan vara statliga garantier till banker som vill ta stora lån och subventionerade stödlån från riksbanker. I USA har centralbanken, Fed, köpt på sig bankaktier och bostadsobligationer för 100-tals miljarder kronor. Det betyder att Fed har betydande ägarandel i en rad amerikanska banker. Det är ohållbart i längden och aktierna och värdepapperna ska på sikt säljas.

Liknelsen med mannen och kryckorna är given. Rycker man bort kryckorna för tidigt faller mannen, behåller man de för länge vänjer han sig och lär sig inte att gå utan dem. Inget alternativ är bra.