LÄS MER: ”EU ska hitta lösning på Greklands likviditet”

LÄS MER: ”Dags för Draghi att ”komma ut””

Inte blir det bättre av att den ekonomiskpolitiska krisen håller på att få ännu ett EU-land, Rumänien, att i likhet med Ungern, att införa ett mer totalitärt styre. Trettiotalet känns plötsligt obehagligt nära nu.

Den Internationella Valutafonden, IMF publicerade i förra veckan två rapporter som båda poängterar att det världsekonomiska läget har förvärrats under det senaste kvartalet. Den ena som är en uppdatering av den årliga ”Global Financial Stability Report” som publicerades i april har den alarmistiska titeln ”Intense Financial Risks: Time for Action” . Det är inte långt kvar till tonläget i tidsskrifter av typ Vakttornet, där domedagsanalyser hör till det stående innehållet.

Rapporten lyfter fram situationen i södra Europa och framför allt för det spanska banksystemet inte har förbättrats, utan snarare tvärtom. Detta trots att det senaste EU-toppmötet under sista helgen i juni adresserade just detta. Euroländernas ledare beslöt exempelvis att stödfonden EFSF ska kunna användas för att rekapitalisera de nödställda delarna av det spanska banksystemet direkt utan att belasta den spanska statsbudgeten. Problemet är bara att stödet, som har kvantifierats till 100 miljarder euro, är villkorat uppbyggandet av en tillsynsenhet inom den Europeiska Centralbanken, ECB, vilket ska vara klart till årsskiftet, samt även att bankernas nuvarande riskkapital ägare, det vill säga aktieägare, preferensaktieägare och ägare av så kallade efterställda lån, ska ta smällarna för det att EFSF ska skjuta till pengar.

LÄS MER: ”Eurokrisens scenarier: Haveri eller ökad makt till Bryssel”

Detta slår hårt mot spanska småsparare vilka under det senaste året har lockats att skjuta till upp emot 67,5 miljarder euro i preferensaktier och liknande riskbärande värdepapper i krisbankerna, vilka riskerar att bli värdelösa. Finansieringssituationen för de spanska bankerna blev inte bättre av att det framkommit att ECB under toppmötet ska ha förordat att även innehavare av vanliga bankobligationer skulle få ta en nedskrivning innan så kallade ”officiella” medel skjuts till. Ledarna för euroländerna ska ha motsatt sig detta med motiveringen att Irland tvingades garantera även dessa bankskulder.

Effekten har dock blivit att spanska banker har fått än större problem att finansiera sig samtidigt som allt fler sparare har börjat tömma sina konton hos de spanska bankerna. Utflödet i juni, omräknat i årstakt, motsvarade hela 50 procent av Spaniens BNP. Allt fler har också börjat ifrågasätta om 100 miljarder euro verkligen är tillräckligt för att stabilisera de spanska bankerna.

För den spanska ekonomin fortsätter att krympa. I sin andra rapport, som är en uppdatering av det statsfinansiella världsläget, lyfter IMF också fram Spanien som det land som tillsammans med Japan har lägst möjlighet att stabilisera sin statsskuld under den kommande femårsperioden. IMF prognostiserar att den spanska statsskulden relativt landets BNP kommer att ha ökat från motsvarande 68 procent till 96,5 procent 2013. Då finns det fortfarande en stor osäkerhet om hur mycket de föreslagna åtstramningarna, bland annat höjd moms från 18 till 21 procent, kommer att förstärka den rådande kräftgången.

Men oron börjar även tillta i andra delar av Europa och EU. Det gäller inte minst i Rumänien där det politiska läget börjar bli allt mer oroligt. Den sittande socialdemokratiska rumänska regeringen med premiärminister Victor Ponta har börjat ta till allt mer drastiska metoder för att ändra landets konstitution för att säkra det egna maktinnehavet. Det har framför allt handlat om att ändra lagar för att kunna avlägsna landets president Traian Basescu.

Parallellen till utvecklingen i grannlandet Ungern, där premiärminister Viktor Orban och hans höperpopulistiska parti Fidesz har drivit igenom ett antal omvälvande lagar för att stärka partiets inflytande över statsapparaten, som domstolsväsendet, och media är allt för tydlig. Denna politiska turbulens hämtar framför allt sin näring i de båda ländernas stora ekonomiska problem, där den tidigare ljuspunkten, exporten till övriga EU och euroländer har börjat mörkna.

De ekonomiska och politiska bekymren i Europa vet snart inga gränser. Att bekymren börjar krypa närmare Sverige visas av att de svenska bankernas kreditförluster i Lettland åter har börjat växa, om än från låga nivåer.

LÄS MER: ”Ja till spanskt bankstöd”