Merparten, 2,4 miljarder euro, lånades med ett års löptid och för detta fick Spanien betala en ränta på 5,07 procent, ett lyft från 2,98 procent, vilket var räntan när Spanien tog upp ett lån med samma löptid i maj.

Samtidigt lyfte räntan på Spaniens tioåriga statsobligation till 7,09 procent på andrahandsmarknaden, där redan emitterade obligationer handlas. Detta ligger i linje med de långsiktigt ohållbara räntenivåer som Grekland, Irland och Portugal låg på när de 2010-2011 tvingades ansöka om stödprogram från EU och IMF för att klara statsfinanserna.

Tioårsränta för länder med stabila statsfinanser, som Tyskland och Sverige, ligger samtidigt på 1,47-1,48 procent.

I slutet av veckan kommer nya spanska stresstester för banksektorn, gjorda av oberoende konsulter. Dessa kan mycket väl visa att det krävs mer än de 100 miljarder euro, som den spanska regeringen ingått avtal om att låna, för att säkra landets banker, skriver banken SEB i ett nyhetsbrev på morgonen.

Spanien, euroområdets fjärde största ekonomi, är mer än dubbelt så stor som Greklands, Irlands och Portugals ekonomier tillsammans.

Spanien testar återigen marknadens förtroende för landets betalningsförmåga på torsdag. Då, i samband med ett möte mellan eurozonens finansministrar i Luxemburg, ska nämligen den spanska riksgälden ta upp obligationslån på 2 miljarder euro med längre löptider, på 2-5 år.

Den spanska ekonomin, präglad av ett ihållande ras för fastighetspriser och EU:s högsta arbetslöshet, befinner sig i den andra recessionen på kort tid.

Spaniens regering bad tidigare i juni EU om hjälp med kapitaltillskott till landets sparbanker på 100 miljarder euro, för att de ska klara av att hantera den våg av kreditförluster som nu sköljer in över den spanska banksektorn i takt med att företag och hushåll får betalningsproblem.

Många bedömare befarar att även spanska staten framöver kommer behöva stöd för att klara sina åtaganden, inte bara bankerna.

Samtidigt är det ännu oklart varifrån de 100 miljarder euro som redan har beslutats om ska komma. Och om det blir eurozonens nya krisfond ESM, som ska sjösättas i sommar, befarar många att fondens prioriterade ställning ska slå mot den privata sektorns vilja att bidra med kapital till att rädda spanska banker.