De flyr Eurokrisen

De blir fler och fler. Strömmen av inflyttare från södra Europa växer. Den höga arbetslösheten i EU:s krisländer tvingar fram en ny flyttvåg och många söker sig norrut, även till Sverige. Men hoppet om att bygga en ny framtid här uppfylls inte för alla. En del tvingas vända tillbaka. Svåraste hindret är att hitta en bostad.

Artur Duarte, Panos Jagalos, Chrysantos Skoulos och Maria Dolores Sines Peiró har alla flytt från södra Europa till Norden i hopp om en ny framtid.

Artur Duarte, Panos Jagalos, Chrysantos Skoulos och Maria Dolores Sines Peiró har alla flytt från södra Europa till Norden i hopp om en ny framtid.

Det började för några år sedan. Undan för undan har strömmen av förhoppningsfulla EU-medborgare från södra Europa växt.

– Det senaste halvåret har allt fler ringt, mejlat och hört sig för om möjligheterna att komma hit. Det handlar om en ökning på kanske uppåt 50 procent, säger Guido Zeccola på Italienska riksförbundet.

Från mitten av 1990-talet har en ström av högutbildade italienare kommit till Sverige. Nu handlar det om en mer blandad skara. Många kommer på vinst och förlust. Guido Zeccola tror att minnet av arbetskraftsinvandringens 1960-tal, då de som kom fick anställning direkt, spelar många ett spratt.

– Det finns en bild av Sverige som ett eldorado, där är enkelt att få jobb. Men så är det ju inte idag, det vet vi ju.

På Spanska riksförbundet säger Fransisco Rodrıguez Vita att han är överöst av samtal från förhoppningsfulla landsmän.

– Jag avråder alla: kom inte till Sverige om ni inte har något jobb. Men de är desperata och kommer ändå. Det är väldigt, väldigt många. Vissa har satt hela familjen i bilen och bara kört iväg. De flesta pratar dålig engelska, de kan bara spanska. Det är en katastrof.

Han uppskattar att det handlar om uppåt 600 personer varje månad som nu anländer från Spanien. De möts av en hård verklighet, även i Sverige är arbetslösheten förhållandevis hög. Ribban för att få jobb ligger ofta högt. Att hitta någonstans att bo är ännu svårare.

– Det är det absolut största problemet. Kommer man utifrån så är det nästan omöjligt idag. De får bo i tredje, fjärde hand. Jag vet familjer som har hållit på i över ett år och flyttat mellan olika tillfälliga adresser, säger Fransisco Rodrıguez Vita.

En stor ström kommer från krisens Grekland.

– Vi gör vad vi kan för att hjälpa folk. Men det är alldeles för många som kommer, säger Agapi Karitidu, som är ordförande för den svensk-grekiska föreningen i norra Stockholm.

Det finns en bild av Sverige som ett eldorado, där är enkelt att få jobb. Men så är det ju inte idag, det vet vi ju.

Guido Zeccola på Italienska riksförbundet.

Vi sitter i föreningens lokal i Rinkeby, dit nyanlända kommer så gott som dagligen. Runt borden med grådaskiga perstorpsplattor sitter grupper av män, en del med en kopp kaffe framför sig. Stämningen är dämpad.

– Vi har sagt åt personalen som jobbar här att om det kommer någon som inte kan betala, så ska de ge dem mat ändå. Men de flesta har ändå lite pengar. Och det kan gå att få jobb. Många greker i Sverige har städfirmor eller restauranger och försöker hjälpa till. Men det är mycket svårare att få någonstans att bo. Att det är så svårt blir en chock för många säger Agapi Karitidu.

Själv har hon ställt upp med tillfälligt husrum åt många landsmän.

– Det är inte bara jag, många greker gör så. Men det är svårt. Jag vet att många har fått lov att åka tillbaka till Grekland, eftersom de inte klarat att hitta en bostad.

Thassos, som inte vill säga sitt efternamn, sitter bredvid oss. Han har taxiuniform och pratar knackig svenska.

– I Grekland finns det hundratals annonser i tidningarna om bostäder att hyra. Många tror att det ska vara lika lätt här. De känner inte till hur det fungerar i Sverige, säger han.

Det är också långtifrån alla som lyckas få ett arbete, säger Komninos Chaideftos. Han är ordförande för Grekiska riksförbundet, som håller på att bilda en särskild grupp för att jobba med frågor som rör de nyanlända.

– Det var lättare med jobb för några år sedan. De flesta som kommer nu är vanliga arbetare och greker som har städfirmor och andra företag är redan nedringda. Vi gör vad vi kan för att hjälpa till den första tiden, men det är så många som kommer. Vi vet att en del är bostadslösa och blir utnyttjade på arbetsmarknaden. De får jobba svart till låga löner, säger han.

Det finns ingen heltäckande statistik över invandringen från andra EU-länder. EU-medborgare har rätt att fritt vistas i Sverige, men den som vill stanna efter tre månader ska registrera sig hos Migrationsverket och få så kallad uppehållsrätt. För det krävs det exempelvis att man har ett arbete, med anställningsbevis, eller studerar.

De senaste åren har antalet EU-medborgare från södra Europa som har sökt uppehållsrätt i Sverige ökat kraftigt. Men siffrorna visar förmodligen bara en rännil av flyttströmmen.

– Det finns med all säkerhet ett stort mörkertal när det gäller EU-medborgare som har varit här längre än tre månader utan att registrera sin uppehållsrätt, säger Migrationsverkets presschef Fredrik Bengtsson.

NYANLÄNDA I SVERIGE OCH NORGE

Panos Jagalos, 30 år, singel.

Studentrummet är litet, men välstädat. Högst upp i bokhyllan står Jeppe Wikströms praktverk "Stockholm". Panos Jagalos är civilingenjör inom energiteknik. För en månad sedan han blev klar med sin masterexamen på KTH. Han valde att göra färdigt utbildningen i Sverige, eftersom han hoppas få jobb och stanna för gott.

– Jag vill leva ett lugnt liv och bilda familj här, arbeta och veta att jag har en inkomst. Sverige är ett bra land. Jag gillar det svenska systemet, allt är så välorganiserat. Och det finns ett grundläggande förtroende i samhället. Det gör det inte i Grekland. Där har det växt fram en klyfta mellan folket och politikerna.

Panos Jagalos beskriver det grekiska politiska systemet som "indirekt korrupt", präglat av röstköp och jakt på förmåner för egen del. Det har bäddat för den ekonomiska krisen, som nu gör det dagliga livet allt svårare för grekerna.

– Det är oerhört stressande. Ingenting är säkert. Alla väntar bara på nästa plötsliga försämring. Många av mina vänner har lämnat Grekland och finns nu i Europa och USA. Hela min familj bor utomlands, det är bara farmor som är kvar i Grekland.

Trots ingenjörsbristen räknar Panos Jagalos med att han måste kunna tala flytande svenska för att få jobb, så nu intensivläser han svenska vid sidan att jobbsökandet. Men det svåraste blir bostaden. Fram till september får han bo kvar i studentrummet, men därefter är läget ovisst.

– Jag är ärligt talat ganska rädd för hur det ska gå. Att köpa en bostad är oerhört dyrt. Hittills har jag haft tur och inte varit hemlös en dag. Men jag känner två grekiska flickor som blev tvungna att resa tillbaka till Grekland. De fick flytta runt hela tiden och kunde inte koncentrera sig på studierna.

Chrysantos Skoulos, 52 år. Gift, en son, 6 år

Det blev gradvis allt svårare att försörja sig som taxichaufför i Thessaloniki, berättar Chrysantos Skoulos. I februari förra året beslutade han sig för att det inte gick längre, packade väskan och åkte till Sverige. De första åtta månaderna bodde han ensam här, nu har familjen kommit efter

– Grekland är mitt hemland. Det är klart att det var mycket svårt att åka. Jag gav mig iväg framför allt för min sons skull.

Han ser trött och orolig ut, men är fast besluten att försöka skapa sig och familjen en framtid i Sverige. Blicken mjuknar när han tittar på den sexårige sonen som leker en bit bort. Sverige är tryggt, ett bra land att växa upp i, förklarar Chrysantos Skoulos.

Han jobbar deltid som diskare, jobbet fick han genom en landsman i Sverige. Arbetet innebär att han tillfälligt fått avbryta studierna i svenska, först måste familjen komma på fötter. Men han är fast besluten att återuppta studierna så fort det är möjligt.

– Om jag lär mig svenska bra, så kanske jag kan få jobb som taxichaufför. Det är vad jag hoppas på så småningom.

Men arbetet är inte det svåraste, det är bostadsfrågan. Nu bor familjen inneboende hos en bekant. Det håller inte i längden, men någon annan lösning finns inte i sikte nu.

Maria Dolores Sines Peiró, 43. Gift, två barn.

Maria Dolores Sines Peiro

De två sönerna, 2 och 11 år, är kvar hos mormor hemma i Spanien. Maria Dolores Sines Peiró pratar med dem genom videosamtal på Skype så ofta hon kan.

– När jag får jobb ska barnen komma efter. Jag vill att de ska få en ordentlig utbildning. Det var för deras skull vi åkte hit. Hemma har de ingen framtid, säger hon till Aftenposten.

Maria Dolores Sines Peiro och hennes man fattade beslutet om att försöka bygga ett nytt liv i Norge sedan maken, som är tunnelbaneförare, varit arbetslös i två år. I Spanien har många skolor inte längre råd med uppvärmning om vintern, berättar hon.

– Mina söner kan inte växa upp där. Systemet är korrupt.

Men att få arbete har visat sig vara svårt. En veckas jobb som skyltbärare på Karl Johan i Oslo är enda nappet efter månader av jobbsökande. I Spanien hade Maria Dolores Sines Peiro arbete på en skönhetssalong, men heltiden reducerades till några timmar i veckan.

– Vi sålde båda bilarna för att få råd att resa hit, men hittills har vi inte lyckats få något jobb. Jag är beredd att ta allt slags arbete och det är min man också. Bara någon vill ge oss chansen ska vi visa vad vi går för.

Hoppet om en framtid i Norge lever fortfarande, men det blir allt mindre. Om två månader tar sparpengarna slut.

– Vi kanske kom hit för sent. Det är för många sydeuropéer som letar efter arbete här nu, säger Maria Dolores Sines Peiró.

Artur Duarte, 35 år, förlovad.

Artur Duart

I januari landade Artur Duarte på Gardemoens flygplats utanför Oslo. I handen bar han en väska, med några få utvalda ägodelar.

– Jag hade nått en gräns där jag var trött på allt i Portugal. Politikerna har ingen ordning på ekonomin och det finns inga jobb. Situationen har varit svår i många år. Sedan blev det ännu värre, säger han till Aftenposten.

Beslutet att flytta till Norge växte fram efter tips från en bekant, som bott där i ett år. Artur Duarte och hans fästmö Carla läste på om ekonomi och arbetsmarknad, språk och kultur.

Artur Duarte är utbildad tv-producent med många års erfarenhet i branschen. Gradvis blev uppdragen allt färre och allt sämre betalda.

– Folk är desperata, de gör nästan vad som helst för att få ett jobb. Till slut kände jag att det var få personer jag kunde lita på. Jag var stressad och less. Vem vill leva på det viset?

I början sov Artur Duarte på soffan hos en bekant, nu har han lyckats få en egen bostad. I juli ska hans fästmö komma efter. Han har lyckats få olika tillfälliga jobb i restaurangbranschen och siktar på att få heltidsarbete. På sikt hoppas han kunna arbeta som tv-producent. Han och Carla tänker lära sig norska och planerar att bilda familj.

– Det finns ingen väg tillbaka. Nu satsar vi allt på att skapa oss en ny tillvaro i Norge. Jag har ingenting att resa tillbaka till.

  • Kopiera sidans adress

Fakta

Uppehållsrätter*

Grekland:

2009 inkomna 446, bifall 384.

2010 inkomna 588, bifall 409.

2011 inkomna 1093, bifall 811.

2012* inkomna 385, bifall 337

Portugal:

2009 inkomna 163, bifall 117.

2010 inkomna 186, bifall 150.

2011 inkomna 270, bifall 178.

2012* inkomna 116, bifall 113.

Italien:

2009 inkomna 708, bifall 587.

2010 inkomna 815, bifall 651.

2011 1050, bifall 779.

2012* inkomna 330, bifall 365.

Spanien:

2009 inkomna 706, bifall 574

2010 inkomna 872, bifall 668

2011 inkomna 1235, bifall 878

2012* inkomna 351, bifall 358

Irland:

2009 inkomna 160, bifall 147.

2010 inkomna 194, bifall 160.

2011 191, bifall 141.

2012* inkomna 66, bifall 55


* Uppgifterna för 2012 gäller fram till 1 maj.

Källa: Migrationsverket

*Fotnot: EU-medborgare kan vistas fritt i Sverige i tre månader. Därefter finns ett lagstadgat krav på att registrera uppehållsrätten hos Migrationsverket. Kriterierna för att det ska beviljas är att personen har arbete, är egenföretagare, studerar eller är anhörig.

Visa mer fakta

Börsen

börsgraf

OMX Sthlm, kl 17.30
-0,23% 436,11 SEK

1 mån:
-3,08%
Årsskiftet:
2,94%
Följ händelseutvecklingen med SvD digital – Just nu 5 veckor för 50 kr!
Visa kommentarer

Välkommen att säga din mening på SvD.se. Våra regler är enkla: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna.
Alla kommentarer modereras efter publiceringen av SvD eller av oss anlitad personal. Du kan skriva max tre kommentarer per artikel. Läs reglerna i sin helhet Vänliga hälsningar, Maria Rimpi, chef SvD Näringsliv

Toppnyheter Näringsliv

Gör nliv.se till din startsida
Perspektiv | Tomas Lundin

Hårt stresstest av EU:s 130 största banker

”När bankerna stresstestades 2011 var det ett skämt.”

De sparar el med hjälp av datorspel

Minskade elförbrukning och sparade pengar.

Bostadsköparna:
Vi har ingen koll

Undersökning

Sätter sin tillit till banken.

PTS mörkade PM
om datalagring

Digitalt

Ville inte att det skulle bli offentligt.

Bertil Hult. SvD Möter Bertil Hult

”Det var inget svårt
beslut att lämna Sverige”

Men efter 40 år har han ännu hjärtefrågor i det gamla landet.

Lyxig direktörsvagn som fått rätt motor

biltest

Men är Bentleyn tillräckligt diskret?

Lars-Åke Liljeqvist, direktionschaufför på SAF och Svenskt Näringsliv i 38 år, uppskattar kvalitetskänslan i materialvalen. Webb-tv

Proffset: ”Det är en fantastisk bil”

tv

Näringslivsveteran hjälper SvD att provköra Bentleyn.

Actionbilarna från
80-talet prisrusar

"De som hade planscherna har nu pengarna."

”Vilka bilar tycker du att vi ska testa?”

Krönika

Relevant – men också något extra.

Guide: Så gör du för att ta ut pensionen

Hit måste du vända dig för att få pengarna.

Saab-överklagande
avfärdas av domstol

Fordon

Nu kan turerna med Spyker vara över.

Finansminister Magdalena Andersson (S) och tidigare finansministern Anders Borg (M). bnp-prognoser

Ekonomisk hyllning
till förra regeringen

SHB-ekonomen: ”De lämnade över en fantastisk jobbmaskin.”

Aristokrat utmanar
efter smutsig debatt

Porträtt

Presidentvalet i Brasilien en rysare.

LO vill skrota överskottsmål

Facket

Föreslår införande av ett balans- eller underskottsmål.

Här bygger de upp
världen i ”Avatar”

Lista

Världens häftigaste nya nöjesparker.

Utrustningsdetalj
i VW lockar biltjuvar

If: ”Varje stöld kostar oss upp till 50 000”.

Nyhetsrummens ”sista lejonkung”

porträtt

Watergate blev Bradlees höjdpunkt.

Eniros vd: ”Jag ser
inga röda flaggor”

Krisbolag

Stefan Kercza är inte orolig.

Så ska han säkra
Ericssons framtid

Intervju

Hans Vestberg om det nya spåret.

Svenskt under ytan
– dykbåtar på export

U-farkoster

”Vi säljer inte till Ryssland.”

Anders Magnerfelt, fd attackdykare i försvarsmakten, nu testansvarig och Carl Runemar, affärschef. Bildspel

Bildspel: Så ser farkosterna ut

Här kan du se SvD Näringslivs bilder på dykbåtarna.

de 34 miljarderna

”Det kunde lika gärna ha stått tusen miljarder”

Fonden är egentligen bara ett konto – med obegränsad kredit.

Därför vände LKAB
till miljardförlust

Gruvor

Samhällsomvandlingen kostar på.

Kronprinsessan tar över fondimperium

porträtt

Är sjunde rikaste kvinnan i världen.

svd avslöjar

Granskningen anklagar Vinnova för miljonslöseri

Satsningarna har inte effekt på sysselsättning eller tillväxt.

Grabau försvarar Kinneviks noteringar

zalando och rocket

”Kursfall är inte ovanligt”.

Procter & Gamble knoppar av Duracell

Framstår som bästa alternativet i dagsläget.

Tumnagel till Volvo ab Webb-tv

Svarar på stenhårda kravet från ägarna

Persson: "Enorm vilja att det här ska bli bra".

Gotlandsbåten prövas av ARN

Sålde totalt 40 000 biljetter – men tvingades ställa in samtliga turer.

Ericssons rörelsevinst blev sämre än väntat

kvartal

Lägre försäljning i Nordamerika.

SvD Börsforum

Låna 10 miljoner kronor i timmen?

makro

"Är som gjort för att skapa förvirring."

Rysk bank vill pröva sanktioner

EU-sanktioner mot Sberbank, störst i Ryssland, infördes i somras.

Avanza börjar erbjuda handel från 1 krona

Aktier

Ska befästa bankens prisledarposition.

Tror att snus kommer fortsätta växa i USA

Bättre vinst än väntat i Q3 för Swedish Match.

Vinnarna på börsen efter rapporterna

Så går det för Volvo, Eniro och Ericsson.

Bra fart i brittisk ekonomi

Fortsatt bra tillväxttakt – BNP steg med 3,1 procent.

Var satsas 2 miljarder på ökad bemanning?

Quiz

Testa vad minns du från gångna veckan.

Minecraft-staden
tog två år att bygga

Digitalt

Här kan du gå på rundtur i Titan City.

Intäkterna har rasat
för krisbolaget Eniro

Dementerar uppgift att styrelsen ska lämna.

bostad
Bostadsrätter på Lilla Essingen i Stockholm.

Här har priset på borätter stigit mest

Skiljer 47 700 kronor per kvadratmeter.

FOTO: Tomas Oneborg

Tema: Tjänstebil
”Alla måste älska elbilen”, säger lantbrukaren Arthur Buhrenstjerna och syftar på att varje gång dieselpickupen står parkerad sparas pengar. ”Både vi själva och våra anställda trivs mycket bra med vår Nissan Leaf, och man lär sig snabbt att köra så snålt som möjligt”, säger han om bilen som han och hustrun Catherine Buhrenstjerna köpte för ett år sedan.

”Vi sparar cirka 3500 i månaden”

FOTO: Karin Grip

2 MINUTER
SvD Näringslivs Andreas Cervenka och Katarina Hugo i "2 minuter".

Se alla avsnitt av SvD Näringslivs nya webbserie

FOTO: SvD.

Börsen

Index

OMX-S, 17.30-0,2 %436,11
Nasdaq, 23.40+0,7 %4 483,72
DAX, 17.35-0,7 %8 987,80
FTSE, 17.35-0,5 %6 388,73
Nikkei, 08.20+1,0 %15 291,64
Visa fler index

Valutor

Euro, 00.02+0,1 %9,19 SEK
USD, 00.01-0,1 %7,25 SEK
Visa fler valutor

Råvaror

Olja brent, 22.59-0,7 %86,19
Guld, 18.05+0,0 %1 230,90
Visa fler råvaror

Räntor

3 mån, 15.58-0,0 %0,09 %
5 år, 16.10+0,1 %0,36 %
Visa fler räntor
Ny sajt

SvD Näringsliv ger dig en bättre privatekonomi.

SvD Börsforum

Testa Sveriges modernaste ekonomiforum

Räntekartan

50 000 har sagt sin ränta – klicka här!

Bloggar
SvD Näringslivs profiler Patricia Hedelius och Jonas Fröberg.

Läs våra prisbelönta journalisters bloggar.

FOTO: SvD/Montage.

Gör nliv.se till din startsida

SvD Näringsliv på Facebook