Möjligheten att göra en frivillig rättelse och betala in skatt på odeklarerad förmögenhet i efterskott infördes i Sverige på 1920- talet men utnyttjades inte i någon större omfattning fram till för ett par år sen. Under 2010 har nästan 400 personer kontaktat Skatteverket för att göra rätt för sig och det handlar om stora pengar. Myndigheten uppskattar att de aktuella ärendena kommer att inbringa mellan 250 och 300 miljoner kronor i skatteintäkter.

Men frågan är om skattesmitarna plötsligt drabbats av dåligt samvete eller om det handlar om en omvändelse under galgen. Sverige har nämligen fått till stånd avtal om informationsutbyte med tidigare skatteparadis vilket innebär att det i dag är svårare att gömma undan pengar på utländska konton.

–Under 1990-talet började OECD kartlägga skatteparadis och skatteförmånliga regimer. Det resulterade i en lista över 40 länder som inte ville byta information med andra länders skattemyndigheter och där banksekretessen var stark, förklarar Göran Haglund som är analytiker på Skatteverkets utlandsenhet.

Inför hot om sanktioner gick dessa länder med på att förhandla. När finanskrisen slog till med full kraft 2008 påskyndades processen. Även presidentvalet i USA spelade in eftersom Barack Obama lovat krafttag mot skatteparadis.

Sverige har nu avtal med 29 länder som förut legat på den svarta listan.

–Förra året utnyttjade vi dessa avtal i utredningar om skattebrott. Det har fungerat väldigt bra, vi har fått ut bra information snabbt. Ett tiotal länder finns kvar på en grå lista vilket innebär att de förklarat att de ska teckna utbytesavtal men ännu inte gjort det med tillräckligt många länder, säger Göran Haglund.

Sedan 2006 pågår ett projekt inom Skatteverket som syftar till att spåra upp förmögenheter som gömts undan i skatteparadis men som egentligen ska skattas i Sverige. Hittills har myndigheten fattat beslut i cirka 1300 ärenden vilket medfört en skatt på drygt 3 miljarder kronor, inklusive skattetillägg.

Varje år fattas cirka 250–300 beslut och det har gett statskassan mellan 400 miljoner och en miljard kronor per år.

–Det har även läckt ut en del information från bankerna, vilket gjorde att vi kunde klara upp en del ärenden och många funderar nog på om det inte är dags att betala det man är skyldig svenska staten innan vi börjar utreda dem, säger Göran Haglund.

De som gör frivillig rättelse har ofta ärvt pengarna. Summorna som anmälts är allt från 100000 kronor till flera miljoner och det mesta kommer från bland annat Schweiz, Luxemburg och Kanalöarna.

–Efter valet märkte vi en klar ökning av ärendena. Vi har fått indikationer på att många avvaktade valresultatet inför hotet om en återinförd förmögenhetsskatt. Nu tycker folk att det är säkrare att ha pengarna i Sverige än utomlands men för att kunna ta hem dem måste man skatta, menar Göran Haglund.

Skatterådgivaren Cecilia Gunne bekräftar Skatteverkets bild och säger att allt fler personer som har odeklarerade förmögenheter utomlands är rädda för att bli upptäckta.

– Varannan ny kund som kommer till mig vill ha hjälp med skatterättelse. Redan under 2009 märkte jag av en ökning men under förra året har tillströmningen av kunderna varit ännu större, säger hon.

Enligt Cecilia Gunne har Sverige förhållandevis fördelaktiga rättelseregler – om man träder fram självmant får man ingen straffavgift. Hon förklarar att man i år får ta upp inkomster från 2005 och 2006 samt räntor, utdelningar och kapitalvinster. Sedan får man dra av kapitalförluster och förvaltningskostnader, som ofta är väldigt höga.

–Den stora fördelen med att göra rättelse är att man då kan använda pengarna. Cirka hälften av mina kunder tar hem dem till Sverige.