På ett branschseminarium om ”framtiden för tv” i förra veckan höll kulturministern ett tal om vilka nya villkor som ska gälla för public service-bolagen från 2014, då den nya tillståndsperioden inleds. Hon meddelade att kulturdepartementet redan nu har börjat arbeta på direktiven som ska ligga till grund för en ny public service-utredning.

Några frågor som ska ses över är medeltilldelning, radio- och tv-avgiften, uppdraget att spegla hela landet, den tekniska utvecklingen för radio samt momsen. Det kanske viktigaste för Lena Adelsohn-Liljeroth är bevarandet av de statliga mediebolagens oberoende. ”Publikens förtroende vårdas bäst om programverksamheten alltid kännetecknas av oberoende.”

Med detta vill hon bland annat lyfta frågan om det finns en plats i public service för sponsrade idrottsevenemang, produktplacering och andra kommersiella samarbeten. Efter den senaste public service-utredningen som presenterades 2009 tvingades SVT halvera antalet sponsrade tv-evenemang, en intäktsminskning på 20 miljoner per år.

Nu tyder mycket på att sponsringen ska förbjudas helt.

”...Jag har svårt att förstå den stora oviljan att se problemet med kommersialiseringen... en av de största poängerna med gemensam finansiering av radio och tv, är att företaget kan stå fritt från kommersiella sidoblickar”, sa kulturministern i sitt tal.

Vad gäller produktplacering och andra kommersiella samarbeten är de befintliga reglerna otydliga, och redovisningen av de olika kommersiella intäkterna bristfällig, menar Lena Adelsohn-Liljeroth. I denna fråga kan det behövas striktare regler och ett förbud mot produktplacering i SVT:s nya sändningstillstånd.

Även finansieringsfrågan är en viktig punkt i det nya direktivet, både vad gäller finansieringsform och summan på 7 miljarder kronor per år som tilldelas public service-bolagen via radio- och tv-avgiften.

”En fråga som många ställer sig är om 7 miljarder är rimligt när publiken i dag har många andra avgifter för sitt tv-tittande.” Den snabba utvecklingen mot att man tittar på tv på fler skärmar och plattformar pekar också på ett behov av en finansieringsform som är anpassad till detta, säger hon.

Finansieringen är också beroende av hur public service-bolagens uppdrag ska se ut, även detta är värt att fundera på, menar kulturministern. Hennes egen uppfattning är att tyngdpunkten för SVT ska ligga på nyheter, granskande journalistik, svenskproducerad drama, kultur samt barnprogram.

”SR, SVT och UR ska utan kommersiella sidoblickar göra bra program som inte andra kan göra eller gör.”