Slim har konsekvent följt den gamla maximen att köpa billigt och i alla fall i telekombranschen anklagas han för att sälja tjänster dyrt. Investeringen i ett tobaksbolag 1982 var själva fröet till vad som i dag är ett megaimperium med bank, bygg, fastigheter, gruvor och en minoritetsandel i New York Times som han lånade ut storbelopp till när tidningen befann sig i ett kärvt läge. Allt detta gör att Slim beräknas vara värd närmare 70 miljarder dollar.

Under de djupa mexikanska kriserna på 1980- och 90-talen höll han huvudet kallt och investerade när andra flydde. Den senaste tidens rubriker tyder på att han anar liknande vrakpriser i Europa. Hans América Móvil, med 250 miljoner kunder, gick nyligen in i ett österrikiskt och ett holländskt telebolag och talesmän gör ingen hemlighet av att man kan ha slagit i taket i Latinamerika.

Den tredje utlandssatsningen som orsakat rubriker i internationella finanspressen gällde ett oljebolag i Argentina.

Hemma i Mexiko drömmer Slim om att få licens att sända tv och den frågan ligger nu på Högsta domstolens bord. Hittills har det blivit nej, främst för att Slim beskylls för att monopolisera telemarknaden (landlinor och bredband) via sitt Telmex, fast nu låter medarbetarna övertygade om att ännu en lönsam verksamhet väntar.

Carlos Slim uppges leva ett enkelt liv i kidnappningsriskernas Mexiko.

I en av få intervjuer berättade han att hans far tvingade honom att föra bok över vad han gjorde med veckopengen på 5 pesos och det var kanske då han lärde sig konsten att läsa bokslut som han sägs behärska som få andra.

Vanliga mexikaner himlar med ögonen som svar på frågor om Slim tjänar en slant på allt de själva har för sig och många tycker kanske att det hade varit bättre för landet med andra gåvor än gratis museibesök.