HUI varnar för att Systembolagets höga kostnaderleder till minskade möjligheter att ge bra service. Men Systembolaget tillbakavisar kritiken.
Två gånger varje år ska Konkurrensverket för EU-kommissionens räkning utreda om Systembolaget uppfyller sin roll som icke-diskriminerande monopolist. Den här gången har verket beställt en rapport från HUI till hjälp för granskningen.
I rapporten, som SvD Näringsliv läst, underkänns Systembolagets kostnadsutveckling jämfört med övriga branscher inom detaljhandeln. Rörelsekostnaderna per anställd är betydligt högre än för monopolkollegan Apoteket och dubbelt så hög som i livsmedelshandeln.
Dessutom har kostnaderna ökat mycket kraftigt på senare år, trots att antalet anställda legat stabilt. Personalkostnaden per anställd och år är 370 000 kronor. Det är klart högst i detaljhandeln.
I rapporten konstaterar man att ”betydelsen av en kostnadsnivå och en kostnadsutveckling under kontroll är av särskilt stor betydelse mot bakgrund av den allt hårdare konkurrensen från alternativa försäljningskanaler som restauranger och privatimport”.
De höga kostnaderna kan slå mot Systembolagets möjligheter att uppfylla konsumenternas önskemål. Det vill säga att servicen och tillgängligheten blir sämre.
Men Björn Rydberg, presschef på Systembolaget, håller inte med om att kostnadsnivån skulle vara för hög.
- Det har gjorts jämförelser på alkoholpriserna exklusive skatt
i de nordiska länderna. Det visade sig att Systembolaget hade
lägre priser än Danmark, Norge och Finland, säger han och tar det som ett belägg för att kostnaderna därmed är rimliga.
Rapporten granskar även vilka länder Systembolaget köper vin och öl från. Skälet är att Konkurrensverket ska kunna utreda om Systembolaget diskriminerar enskilda leverantörer eller länder.
Studien pekar på en rad märkliga skillnader mellan Sveriges import av öl och vin, och andra jämförbara nordeuropeiska länders import. Till exempel har franska viner en betydligt lägre marknadsandel i Sverige än i samtliga fem jämförelseländer, medan
importen av italienska viner är klart större.
Sverige är det enda land där Spaniens marknadsandel gått ned kraftigt sedan 1999.
Särskilda svenska smakpreferenser, eller vissa importörers skicklighet att marknadsföra sina produkter, skulle enligt rapporten kunna ligga bakom skillnaderna
i importmönster. Men man kan inte utesluta att Systembolagets roll som central inköpare är orsaken.
- Vi köper de viner som efterfrågas. Spanska viner har varit väldigt populära tidigare, men nu har de italienska ryckt fram, är presschefen Björn Rydbergs förklaring.
Konkurrensverket vill inte kommentera HUI:s slutsatser,
eftersom rapporten till EU-kommissionen inte ska lämnas in förrän i början av juli.
Men studien från HUI blir en viktig del av beslutsunderlaget för rapporten.
