Utvecklingen av skuldtaket i USA är minst sagt svindlande, oroväckande nog för att framkalla sömnlösa nätter hos en och annan ekonom i Vita huset. Så sent som 2001 låg skuldtaket – alltså den lagstiftade gränsen för hur stor USA:s statsskuld får vara – på 5950 miljarder dollar. Efter att ha höjts i snitt med en gång per år ligger den sedan i februari 2010 på 14300 miljarder dollar.

Det är – för att prata kronor och ören – cirka 95000 miljarder kronor. Att ytterligare en höjning behövs har stått klart en längre tid, om inte annat sedan statsskulden för mindre än en månad sedan klev över 14000 miljarder dollar. Enligt statliga beräkningar kommer taknocken att nås någon gång mellan den 31 mars och den 16 maj.

Finansminister Timothy Geithner är nu en av alla som driver på för att få igenom en höjning så snart som möjligt, allt för att dämpa den oro som sakta men säkert byggs upp på marknaderna. Höjs inte taket kommer USA – som behöver mer pengar än mindre för att hålla liv i sitt maskineri – att stängas ute från lånemarknaderna. Det skulle mer eller mindre innebära att världens största ekonomi går i konkurs.

Och även om flera republikaner har uttalat sig emot en höjning såvida det inte först skärs rejält i utgifterna (de har till och med öppnat för att försvarsnotan, som står för en femtedel av utgifterna, kan landa på bordet) lär de till syvende och sist inte ha råd med något annat. Några vettiga alternativ finns helt enkelt inte. Krisen som skulle blossa upp om USA ställde in sina betalningar skulle kasta upp hela världsekonomin i luften – allt för att landa i ett endaste huller om buller som i jämförelse skulle få den senaste krisen att framstå som ett pussel för treåringar.

Frågan är hur länge USA har råd att vänta innan det måste ta tag i de skenande utgifterna. Flera amerikanska invånare anser i alla fall inte att det finns särskilt mycket tid att spela på. Utanför Bureau of the Public Debt i den lilla staden Parkersburg i West Virginia hänger en låda med texten ”Gifts” skriven på sig. Nästan varje dag fylls den med brev som rymmer donationer från skattebetalare som vill göra sitt till för att stävja utvecklingen.

I fjol uppgick gåvorna, då även sådana som skänkts via nätet, till 3,1 miljoner dollar, vilket får ses som en hög notering med tanke på att man totalt skrapat ihop cirka 80 miljoner dollar på de 50 år som donationer accepterats.

Som tack får samtliga som lämnar ett bidrag en liten lapp hemskickad från byråns platschef Sherlyn West.

”Ditt bidrag hjälper till med att försäkra oss om att kommande generationer inte ska dras med enorma skulder.”

Med tanke på att det skulle ta miljontals år i den hastighet som pengarna skänks just nu får vi nog anta att Sherlyn West har sinne för det här med humor och sarkasm.