Tre personer har förlorat sina jobb på Volvo Powertrain i Skövde sedan de kommenterade arbetsplatsen på Facebook.
”En dag kvar av veckan på detta dårhus”, skrev en 28-åring man som var anställd via ett bemanningsföretag innan han fick besked om att han på grund av sin illojalitet omedelbart skulle lämna arbetsplatsen.
Anders Elmer, advokat och expert på arbetsmarknadsrätt tror inte att det vid en rättslig prövning skulle vara orsak för avsked på saklig grund om mannen vore anställd direkt av Volvo.
– Det låter ganska oskyldigt, säger han.
Sociala medier och arbetsrätt är ett växande problemområde, enligt honom. Antingen handlar det om vad man får skriva om sitt jobb eller om hur man får använda sociala medier på arbetstid.
Lojalitetsplikten är väldigt långtgående. I princip ska man sätta sin arbetsgivares intresse framför sina egna.
– Men varje uttalande eller åtgärd som i sig kan betecknas som olämplig kan inte automatisk leda till uppsägning med saklig grund.
Den grövsta typen av illojalitet är om man driver en konkurrerande verksamhet. Eller om man pratar illa om ett företag så att de faktiskt tappar affärer.
Men som vanligt, när det handlar om juridik, finns inga enkla svar. Hans råd är att man inte ska skriva något i sociala medier som man inte skulle kunna säga på en stor personalfest.
Vad får man skriva i sociala medier? ”Det är dålig stämning på mitt jobb och vi fuskar med underlaget till kunderna”?
– Då har man passerat en gräns när man skriver om ohederligheten. Även om det är sant ska man försökta reda ut det internt.
”Jag är trött på jobbet för ungarna är sjuka”?
– Då handlar det mer om arbetstagaren än om arbetsgivaren.
”Mitt jobb är tråkigt”?
– Jag tror inte att det är tillräckligt för uppsägning.
”Min chef är dum”?
– Om du säger det på en stor personalfest får du nog samarbetsproblem. Det ska man inte.
Men man kanske säger så till en kollega?
– Det är det som är problemet. Man säger inte det bara till sina vänner utan till alla.
Spelar det någon roll om man skriver var man jobbar?
– Det är mindre allvarligt om man inte kan räkna ut det för då är det en begränsad skara som får reda på det.
I de aktuella fallen handlar det om tre personer som varit anställda via bemanningsföretag.
Då finns det två olika relationer. Det juridiska avtalet mellan den anställda och bemanningsföretaget och det kommersiella avtalet mellan bemanningsföretaget och det andra företaget.
– Om ett företag säger ”vi vill inte ha Pettersson här för han kan inte samarbeta” löser bemanningsföretaget det även om de inte behöver göra det, rent juridiskt. Ett uthyrningsföretag är ju rädd om sin avtalsrelation.
