I dag är runt 14 procent av landets grundskolor och 44 procent av gymnasieskolorna friskolor. Sammanlagt rör det sig om närmare 1100 friskolor. Trycket är som stört i de tre storstadslänen Stockholm, Skåne och Västra Götaland och Skolinspektionen fick in 367 stycken ansökningar gällande nyetableringar av skolor i dessa regioner under våren.

Med över 100 skolor, 45 000 elever och deltagare och 2 500 medarbetare är Academedia Sveriges största utbildningsföretag i dag. Vittra, Rytmus och IT-Gymnasiet är bara tre exempel på skolor som Academedia står bakom. Fler kommer till hela tiden.

– Vi startar sju nya skolor den här sommaren och växer med 10 procent på grundskolesidan och över 15 procent i gymnasieverksamheten, säger Marcus Strömberg, vd för Academedia.

Under första kvartalet i år växte Academedia med 16 procent och förbättrade sin rörelsemarginal i samtliga tre segement. Nettoomsättningen ökade till 606 miljoner kronor från 521 miljoner kronor i fjol och för helåret 2009 omsatte bolaget över två miljarder kronor. Intresset för Academedia har ökat både från riskkapitalbolag och utländska aktieägare och under slutet av förra året uppvaktades Academedia och dess storägare investmentbolaget Bure Equity av det amerikanska riskkapitalbolaget Providence Equity Partners och det svenska riskkapitalbolaget EQT som båda fått upp ögonen för utbildningsföretaget.

– EQT som lade ett högre bud äger nu 80 procent av Academedia och är huvudägare och Providence har 17,7 procent. Resterande del ägs fortfarande av ett par tusen små aktieägare, säger Marcus Strömberg.

Marie Reinius, vd för Svenska Riskkapitalföreningen, märker tydligt det ökande intresset bland riskkapitalbolag att investera i den svenska friskolesektorn.

– För det första finns det goda möjligheter till stark utveckling och tillväxt då makten gradvis flyttat från producenten till konsumenten av dessa tjänster, vilket innebär att man snabbt kan vinna marknadsandelar om man har ett bra koncept och får många elever. För det andra går det att växa snabbt utan att binda enorma mängder kapital i anläggningar, lager eller kundfordringar, säger Marie Reinius.

Dessutom, menar hon, är branschen inte speciellt konjunkturkänslig och många verksamheter har långa kontrakt vilket ger stabilitet. Det finns även möjligheter för internationell expansion.

Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund, är inte lika nöjd med att skolbranschen blivit ett hett byte för riskkapitalbolag.

– Det har blivit en stor affärsverksamhet som nog ingen räknat med.

Hon berättar att hon var positiv till en början när friskolereformen genomfördes 1992 och att hon då hoppades på att konkurrensen på marknaden skulle driva lönerna uppåt. Så har det dock inte blivit och hon är besviken på att det stora vinster som många friskolor gör inte kommer lärarna mer till del.

– Varför inte låta en del av vinsterna gå till lärarna i form av högre löner? Med de marginaler som de har skulle de ha möjlighet till det. Detta skulle i sin tur trycka på de kommunala skolorna och pressa upp lärarlönerna även där och höja statusen på yrket.

Metta Fjelkner är även orolig för att riskkapitalbolagen som investerar i friskolorna inte tänker långsiktigt och enbart på att få så höga avkastningar som möjligt under en ett par få år.

– Vem värnar om elevernas kontinuitet? Vad händer när verksamheten säljs vidare?

Marcus Strömberg på Academedia tror att riskkapitalbolagen har ett mer långsiktigt perspektiv och vill bygga upp ett bra och stabilt företag.

– Det är det som skapar värde och ger hög avkastning. Att ha ett bra management team som sedan finns kvar under en längre tid står för kontinuiteten i verksamheten.