SvD Näringsliv har i en rad artiklar under den gångna hösten granskat revisionsbranschen. Bland annat har det avslöjats att topprevisorerna bara behöver betala 20 procent i skatt på lejonparten av sin inkomst.

Bakgrunden till skattelättnaden är att de mest anlitade revisorerna hos de fyra dominerande byråerna - KPMG, Ernst & Young, PWC och Deloitte - erbjuds delägarskap i sina respektive bolag och möjlighet till en hög aktieutdelning. Det har blivit dessa revisorers största inkomstkälla.

SvD Näringslivs genomgång av inkomsterna visade att det inte var ovanligt att en delägare på KPMG hade omkring en miljon kronor i tjänsteinkomst och hela sex miljoner i utdelning från bolaget.

På så sätt beskattas största delen av inkomsten med bara 20 procent, och det tack vare lönesummeregeln i fåmansföretagarbeskattningen. Reglerna, som i folkmun kallas ”3:12”, gäller bolag med ett fåtal ägare eller bolag där delägarna aktivt deltar i verksamheten.

Professor Sven-Olof Lodin är en av dem som reagerat starkt på uppgifterna. Han var med och utformade dessa regler och det är med oro och stor förvåning han säger sig ha tagit del av SvD:s artikelserie.

– Jag visste inte om att det såg ut så här. Jag blev väldigt förvånad att det var så stora summor det handlade om, säger han och syftar på den höga andel av totala inkomsten som kommer från aktieutdelningen.

Men enligt Sven-Olof Lodin kan man med relativt små medel justera lagstiftningen. Det finns två bestämmelser i inkomstskattelagen som gör att sådana här konsultföretag räknas som fåmansföretag.

– Min tanke är att man kan införa en bestämmelse att de som har aktier i sådana här flerfåmansföretag, som avses i dessa bestämmelser, normalt inte ska ha rätt att tillämpa lönesummeregeln.

År 2004 fick han tillsammans med P-O Edin och Ingemar Hansson, numera generaldirektör på Skatteverket, i uppdrag av den socialdemokratiske finansministern Bosse Ringholm att göra en utredning av 3:12-reglerna med syfte att lindra reglerna.

– Vår tanke var att de stora företagen med många anställda inte skulle bli bestraffade av fåmansbeskattning. Syftet var att stimulera företag att växa och ta den ekonomiska risk det medför, säger Sven-Olof Lodin och slår fast att revisorerna med deras gynnsamma aktieutdelning inte tar någon risk.

Ett belysande exempel är att en delägare i revisionsjätten PWC bara betalar 10 kronor för en aktie, men får över 10 000 kronor per aktie i utdelning varje år. Trots det låga priset utgår ingen förmånsskatt för aktierna med motiveringen att aktierna saknat marknadsvärde.

Även om aktierna inte kan säljas fritt har den förväntade utdelningen ett värde som ligger skyhögt över det förhållandevis försumbara förvärvspriset.

– Därför borde den förmånen från arbetsgivaren kunna beskattas redan med gällande regler. Men det är alltid bättre att justera lagstiftningen än att försöka reglera en komplicerad fråga genom rättspraxis, säger Sven-Olof Lodin.

Med den extremt stora skillnaden på pris och förväntad avkastning som tillämpas, finns ingen anledning att ägarna ska ha rätt att utnyttja regeln, vars syfte var att gynna risktagande i företag, menar han.

De tre skatteutredarna visste redan 2004 att tjänsteföretag skulle gynnas av lönesummeregeln, men det var en nackdel de såg sig tvungna att leva med. Men sedan utredningen gjordes har koncentrationen i flera konsultbranscher ökat på ett sätt som de inte förutsåg, enligt Sven-Olof Lodin.

– De har fått större fördelar än som kan anses berättigat. Detta var inte meningen, lagen bör ändras, säger han.