Miljöminister Andreas Carlgren tänker höja dieselskatten, men vill kompensera den tunga trafiken.
Foto: Ulf Palm, Fredrik Sandberg
Klimatmålen nås bäst med hjälp av ekonomiska styrmedel, anser regeringen. Att sänka utsläppen från transporterna är avgörande för att klara Sveriges miljömål, men takten och tidpunkten för skattehöjningarna måste präglas av den kraftiga konjunkturnedgången, skriver näringsminister Maud Olofsson, finansminister Anders Borg och miljöminister Andreas Carlgren på DN-debatt.
För att få fler att köra miljövänliga bilar ska dagens miljöbilspremie ersättas med att miljöbilar befrias från fordonsskatt de fem första åren. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari nästa år, men ska gälla bilar som tas i bruk från och med den 1 juli i år.
Skattebefrielsen ska gälla även bilar som köps av företag, till exempel förmånsbilar.
Bilar som släpper ut mer än 120 gram koldioxid per kilometer får höjd fordonsskatt, från 15 till 20 kronor för varje extra gram.
Energiskatten på diesel ska höjas med 20 öre litern från den 1 januari 2011 och ytterligare 20 öre den 1 januari 2013. Fordonsskatten för tunga lastbilar och tunga bussar sänks som kompensation.
Regeringen föreslår också att nedsättningen av koldioxidskatten för energiintensiva företag ska fasas ut och att nedsättningen för uppvärmning inom jord-, skogs- och vattenbruk, samt industri som inte omfattas av handeln med utsläppsrätter, ska minska.
– Huvudregeln är att det ska vara dyrt att köra fossilt, sade miljöminister Andreas Carlgren (C) när han kommenterade regeringens förslag vid en pressträff med anledning av en ny bok om klimatåtgärder och kostnader i Stockholm.
Skälet till att regeringen inte föreslår någon kilometerskatt för lastbilar är, enligt Carlgren, att regeringen anser att det är bättre att höja dieselskatten.
– Jag tror att vi får bättre miljöeffekter av vårt förslag och det blir betydligt mindre krångligt administrativt, sade Carlgren.
Klimatpolitiken ska kännas i hjärtat och i plånboken, enligt Carlgren och regeringen har ”räknat noga” på förslagen för att de ska ge bästa möjliga effekt till lägsta möjliga pris.
– Skattehöjningar ska motsvaras av skattesänkningar, för företagen genom sänkta egenavgifter och arbetsgivaravgifter, säger Andreas Carlgren, men tillägger att de förslagen kommer senare. Det blir en fråga för framtiden, oklart när.
Carlgren återkommer till att det ska löna sig att vara miljösmart.
Om kritiken från bland andra LRF, mot höjda skatter på uppvärmning, säger han att jordbruket kommer att bli en vinnare på vägen mot det fossilfria energisamhället och att det är ett mål som de själva antagit att avveckla fossila bränslen.
Enligt Andreas Carlgren är regeringen enig om att företag och medborgare ska kompenseras för de skattehöjningar som blir resultatet av klimatförslagen. Men regeringen är inte enig om hur det ska gå till, utöver de lättnader som föreslås i de nu presenterade förslagen.
– Centerpartiet vill att egenavgifter och arbetsgivaravgifter ska sänkas, säger Carlgren och hoppas att regeringen kan ge någon form av besked i samband med vårbudgeten 15 april.
– Det handlar om miljardbelopp, säger Carlgren.
Medborgarna skulle kunna kompenseras genom ytterligare sänkt inkomstskatt så småningom, men det ekonomiska läget styr vad som är möjligt, enligt Carlgren. Han framhåller att det nya miljöbilsförslaget ger effekter redan från den 1 juli i sommar, men att de dieselskattehöjningar som föreslås inte börjar införas förrän 2011.
Klimatpropositionen ska läggas fram under onsdagen och skickas till riksdagen nästa vecka.
Totalt sett är det tänkt att skatteförslagen i klimatpropositionen ger lättnader för hushållens bilinnehav, enligt vad TT erfar.
Om regeringen framöver inte behöver höja den generella koldioxidskatten för att nå koldioxidmålen blir det sammantaget skattelättnader för privatbilister, enligt regeringens beräkningar.









