–Kommissionens förslag går i rätt riktning, sade eurogruppens ordförande, tillika Luxemburgs finansminister, Jean-Claude Juncker vid en presskonferens i Bryssel tidigt igår morse.
EU-kommissionären Ollie Rehn presenterade i förra veckan ett åtgärdspaket för att förstärka samordningen av den ekonomiska politiken, främst inom eurogruppen. Paketet syftar till breddad och fördjupad kontroll av ländernas finanspolitik, men också till att angripa skillnader i tillväxt, inflation och konkurrenskraft mellan euroländerna (strukturpolitiken). Bristen på disciplin i finanspolitiken och strukturpolitiken anses vara huvudorsaken till den nuvarande statsskuldskrisen, där Grekland är det värsta exemplet.
Förslaget om att enskilda länders budgetar ska granskas på EU-nivå innan de antas av de nationella parlamenten mötte omedelbar kritik, däribland från finansminister Anders Borg. Jean-Claude Juncker tonar nu ned det överstatliga och bindande inslaget.
–Det handlar inte om att blanda sig i nationella parlaments budgetmakt. Men det kan vara av värde att inhämta kommentarer från andra innan parlamenten tar sina budgetbeslut. Särskilt mellan euroländerna är sådan koordinering viktig, eftersom vi är djupt och ömsesidigt beroende av varandra, sade Juncker.
–Jag känner ett brett stöd för mina förslag i eurogruppen, sade kommissionären Ollie Rehn, som lovade att återkomma med de förslag som krävs för att genomföra reformerna.
Det nya EU-fördragets artikel 136 ger utrymme för reformerna, utan fördragsändring.
Kommissionens förslag innehåller tre olika delar:
Återupprätta respekten för den så kallade stabilitetspakten, som förskriver balans eller överskott i de offentliga finanserna.
Skärpt övervakning av den ekonomiska poltiken, i synnerhet strukturreformer som öppnar för högre tillväxt och sysselsättning.
Skapa en krismekanism för att kunna hantera framtida statsskuldskriser.
Stabilitetspakten kan delas upp i två delar; en förebyggande del och en del för rättelse och sanktioner. Ollie Rehn vill ge båda delarna bättre tänder.
I den förebyggande delen vill kommissionen lägga mer fokus på långsiktigheten i finanserna. Stabilitetspakten kan kompletteras med regler som binder regeringarna till att bygga upp buffertar i goda tider. Regeringarna bör också i sina nationella budgetlagar skriva in EU:s långsiktiga budgetmål, till exempel överskottsmål och utgiftstak i fleråriga budgetperioder.
I delen för rättelse och sanktioner vill kommissionen att ”straffproceduren” ska starta tidigare än nu för att ett syndande land ska ta itu med problemen innan de växt sig så stora som i exempelvis Grekland. Sanktioner ska kunna dömas ut även mot ett land som inte amorterar ned statsskulden under 60 procent av BNP. Bidrag från EU:s budget ska kunna frysas redan när ett land börjar avvika, inte som idag när krisen blivit akut.
Den skärpta övervakningen av strukturpolitiken är nödvändig om euroländerna ska bli mer lika varandra. Idag råder stora skillnader i konkurrenskraft, löner och kostnader. Följden har blivit att vissa länder bygger upp överskott i sina utrikesaffärer medan andra får växande underskott i sin utrikeshandel. Detta underminerar valutaunionen. I nya reformstrategin ”Europe 2020” vill kommissionen därför skapa en sorts resultattavla med indikatorer, som visar när reformer måste genomföras. Tidiga varningar ska kunna utfärdas så att man undviker till exempel en fastighetsbubbla som den i Spanien.
Gårdagens försiktigt positiva reaktion från finansministrarna var preliminär. Paketet återkommer mer formellt till toppmötet den 17 juni. Kommissionens ambition är att de nya reglerna ska börja fungera under 2011.
