Det är ingen tvekan om att Countermine hade en spektakulär resa under åren 1989 till oktober 2010 då likvidationen inleddes. Södertäljebolaget var något av gunstling på NGM-listan under 2007 då toppkursen på runt 7 kronor per aktie uppnåddes.
Företagets verksamhet handlade huvudsakligen om att återställa mark i områden där det tidigare hade förekommit utläggning av minor.
Den huvudsakliga produkten var minröjningssystemet Oracle. Systemet byggde på ett jordfräsverktyg som fräste sönder minor som låg begravda i marken. Verktyget var framtaget i samarbete med det internationella entreprenadmaskinbolaget Caterpillar, som också var det fordon vilket systemet var monterat på.
Bolagets huvudmarknader har varit Kroatien och Libyen. I Libyen tog bolaget sin första order år 2008 och i Kroatien i början på 2000-talet. Även i Turkiet, i gränsövergången mot Syrien, fick Countermine ett mindre kontrakt i april 2009. Under våren 2009 hade bolaget också planer på att gå in i Egypten.
Efter toppnoteringen på börsen 2007 kom en gradvis misstro mot bolaget på grund av uteblivna affärer. Under 2008 sjönk aktiekursen successivt och i en nyemission, i april samma år, som tillförde bolaget 31 miljoner kronor handlades aktien till en kurs på 2:40 kronor. Senare under året presenterade Countermine en order värd 300 miljoner kronor, tio gånger så mycket som 2007 års omsättning. Köpare ska ha varit ett internationellt oljebolag verksamt i Libyen. Beskedet fick aktien att hoppa upp till 4:50 kronor. Men där hände något. Ordern på 300 miljoner kronor blev aldrig av. Och därmed började också Countermines offentliga utförsbacke.
Att ordern aldrig gick igenom förklaras bland annat med att Countermines dåvarande vd Christer Bergquist ska ha kritiserat Libyen och Muammar Gaddafi. Bland annat ska han ha sagt att korruption och mutor är vanligt i landet samt att Libyen är en diktatur. Dessa uttalanden ska ha fått ledarna i Libyen att surna till. Något som också bekräftades av Sveriges dåvarande ambassadör i landet, Bo Wilén.
–Det stämmer att han gjorde politiska uttalanden, och att det kom till libyernas kännedom. Det såg relativt gynnsamt ut för bolaget när jag var där 2008. Det var därför jag tyckte uttalandena var så dumma, sa Bo Wilén till E24 i somras.
Men Countermine skulle hamna i större problem än så. Bolaget ska ha skänkt en BMW 523i till en tjänsteman i Libyen i samband med ett minröjningskontrakt i Ras Lanuf i Libyen 2008 till 2009. Syftet med gåvan ska ha varit att få till affären. Enligt tidigare uppgifter ska bilen ha varit värd motsvarande 500000 kronor. Tre libyska officerare ska också ha fått sammanlagt drygt 160000 kronor för att ge Countermine ett kontrakt på minröjning i landet.
Nu utreds såväl bestickningsmisstankar som misstanke om svindleri. Utredningen ligger i knäet på Berndt Berger, åklagare vid Ekobrottsmyndigheten. Misstanken om bestickning när det gäller bilen har dock åklagaren släppt.
Dessutom har Countermines tidigare storägare, finansmannen Erik Penser, och hans affärspartner och högra hand Lars Thulin stämt Christer Bergquist och bolagets tidigare ordförande Björn Wolrath på totalt 32 miljoner kronor. Penser och Thulin hävdar att de blev lurade av bolagets ledning i samband med en nyemission 2009. Om de hade vetat hur illa ställt det var med företaget hade de aldrig investerat pengar i nyemissionen, hävdar de.
Nya uppgifter till SvD Näringsliv/E24 indikerar dock att ledande personer på Erik Penser Bank hade betydligt mer information om problemen i Countermine än vad man tidigare medgivit.
Om de besvärande uppgifterna stämmer kan Erik Penser Banks roll i affären komma i en helt ny dager.
