• Konjunkturen
Det största hotet mot jobben finns utanför Sveriges gränser. Den svenska ekonomin är starkt exportberoende och finanskrisen visade tydligt hur hårt arbetsmarknaden drabbas av ”importerade” problem, även om jobbraset då var koncentrerat till industrin.
Listan över tänkbara kriser som kan sänka konjunkturen är lång. Där finns allt från risken för en bostadsbubbla i Kina till ny turbulens inom euroområdet. Prishöjningar på råvaror och olja kan också tvinga centralbanker till höjda räntor, som tar död på återhämtningen.
• Flaskhalsar
Ökar sysselsättningen så mycket som regeringen räknar med är risken för flaskhalsar stor om några år, varnar bland andra TCO:s chefsekonom Göran Zettergren. De som lättast får jobb har då redan blivit anställda och turen kommer till grupper långt från arbetsmarknaden. Brist på arbetskraft kan driva upp lönerna och tvinga fram räntehöjningar. Finansminister Anders Borg håller också öppet för att nya åtgärder kan behövas om det blir överhettning och flaskhalsar.
• Strukturproblem
Arbetsförmedlingens prognoschef Tord Strannefors ser två stora utmaningar för att sänka arbetslösheten på allvar. Det ena är bristfällig integration. Bland stora grupper utlandsfödda är andelen med jobb betydligt lägre än bland svenskfödda. Samtidigt står de utlandsfödda för den växande delen av befolkningen i arbetsför ålder. Det andra problemet är att en stor och växande grupp arbetslösa har högst grundskola. Då är det mycket svårt att få jobb i dag.
–För att få ner struktur- arbetslösheten måste man få bukt med den stora skaran korttidsutbildade hos oss. Där saknar vi instrument i dag. Drömmen vore att kunna till anvisa dem till kommunal vuxenutbildning med en statlig ersättning, säger Strannefors.
