SHANGHAI Shanghai Expo 2010 blir den genom tiderna största världsutställningen, det tycks de flesta vara överens om. Minst 70 miljoner besökare väntas under de sex månader som mässan håller öppet. Och Kina sparar inte på krutet, den egna budgeten är på motsvarande 430 miljarder kronor. De senaste åren har det till stora delar investerats i nya tunnelbanelinjer, strandpromenader, avenyer, parker, husrivning och nybyggnation runt om i Shanghai.

I flera månader har jätteområdet på båda sidor om floden Huangpu, mitt i stan, varit en byggarbetsplats. Tidigare låg här gamla fabriker och bostäder som rensats bort.

Storleksmässigt, för att göra en svensk jämförelse, vore det som att jämna nästan hela Södermalm med marken och bygga nytt.

I bil åker SvD Näringsliv en sväng på området. Där syns den ena byggnaden konstigare, och dyrare, än den andra. Till de märkligare hör Storbritanniens sexvåningsbyggnad med tiotusentals ljusledande stavar som sticker ut åt alla håll, vilket gör att alltihop liknar en fyrkantig igelkott. I närheten står Kinas egen megapaviljong, en röd, rund 60 meter hög upp-och-nedvänd pyramid. Kineserna har tvingats installera ett system med kölappar för att kunna hantera floden av besökare.

Bland de dyraste byggnationerna, räknat per invånare i det egna landet, är enligt medieuppgifter Australiens. Det finns skäl för australiensarna att visa god vilja och öppna plånboken – landet med sina många gruvbolag är en av de viktigaste leverantörerna av råvaror till Kinas snabbväxande ekonomi.

USA, däremot, hade länge problem med finansieringen av sin lådliknande paviljong tills banken Citigroup i veckan valde att investera 5 miljoner dollar.

Temat för världsutställningen – Better city, better life – tar sikte på det som kommunistregimen i Peking är mitt uppe i: Hur ska man klara av att bygga hållbara städer för en allt större urban befolkning. Sverige griper sig an temat med en utställning som går under rubriken ”Spirit of Innovation”, vilken bland annat visar olika miljöproblem som vi har ställts inför och hittat lösningar till.

–Som att vattnet i Stockholm var smutsigt men nu går att bada i. Vissa länder använder mest utställningen för att visa upp sig som turistland eller tävlar i antalet LCD-skärmar. Vi tycker det är kul att vi vågar visa på konkreta problem och hur man löser dem, säger Carin Lembre på pr-byrån Springtime som tillsammans med kommunikationsbyrån Futurniture vann uppdraget att producera utställningen.

I torsdags blev kontorsdelen klar i paviljongen och just nu installeras själva utställningen. Vid sex tillfällen under april kör sedan hela världsutställningen tester där floden av besökare simuleras för att se att allt fungerar.

Få städer är troligen bättre lämpade att exemplifiera temat stadsomvandling än Shanghai. På 1800-talet var staden själva definitionen av ett rövarnäste med sina opiumhålor och försupna sjömän. Senare var det här som Mao grundade sitt kommunistparti en bit in på 1900-talet, inför erövringståget mot norr och Peking.

Och så nu: Kapitalismens kinesiska högborg med ständigt nya skyskrapor, lyxboutiquer och t-banestationer. Och en allt större befolkning.

Annika Rembe är Sveriges så kallade generalkommissarie vid världsutställningen och ansvarar på plats i Shanghai för bygget av den svenska paviljongen. Hon stressar mellan en oändlig rad möten, anställning och utbildning av guider och övervakning av själva bygget.

–Det är många intressenter med vilket gör att projektet blir komplext, konstaterar hon.

Annika Rembe har följt Kina i tio år, bland annat på sitt tidigare jobb inom Invest in Sweden Agency (ISA).

–Detta infrastrukturbygge som pågår är helt enkelt väldigt imponerande. Samtidigt, ska du flytta så stora befolkningsgrupper så innebär det stora sociala och ekonomiska utmaningar. Det är ju det som allt handlar om i Kina nu, säger hon.