Resultatet var dock bättre än väntat. Analytiker hade i snitt räknat med en vinst på 273 miljoner kronor enligt en Reuters-enkät.

Orsaken bakom det kraftigt försämrade resultatet är främst ökade kreditförluster, upp från 716 miljoner kronor under tredje kvartalet i fjol till 3 335 miljoner kronor under årets tredje kvartal.

Storbankens räntenetto sjönk från 4 553 miljoner till 4 519 miljoner kronor, medan provisionsnettot sjönk från 3 754 miljoner till 3 566 miljoner kronor.

Intäkterna totalt steg från 9 212 miljoner till 9 735 miljoner kronor.


Reserveringar för kreditförluster i Baltikum uppgick under tredje kvartalet till 2 642 miljoner kronor jämfört med 367 miljoner kronor under tredje kvartalet i fjol. Individuellt värderade osäkra lånefordringar ökade med 2 615 miljoner kronor, eller 32 procent i regionen.

SEB ser dock vissa tecken på en stabilisering i Baltikum men utvecklingen i de baltiska länderna är fortfarande utmanande.

De osäkra fordringarna ökade med fem procent under kvartalet. Kreditförlusterna netto uppgick till 6 procent vilket var oförändrat jämfört med föregående kvartal, skriver vd Annika Falkengren i rapporten.

Reserveringsgraden för Baltikum ligger kvar på 69 procent.


Ekonomisk stabilitet och bättre fungerande finansmarknader gör att SEB inte ansöker om förlängt deltagande i statens garantiprogram för medelfristig upplåning, enligt Falkengren och konstaterar samtidigt att ”SEB har inte heller utnyttjat programmet”.