Lite oväntat hölls SEB:s årsstämma i år till på helig mark för arbetarrörelsen, Folkets hus vid Norra Bantorget i Stockholm. Före stämman minglade bankens vd Annika Falkengren med aktieägarna bland väggmålningar på Hjalmar Branting och Ådalskravallerna.

På allas läppar var turbulensen på börserna och den uppblossade skuldkrisen. Även SEB har en exponering mot de hårt skuldtyngda PIIGS-länderna. Av bankens obligationsportfölj på 300 miljarder kronor är 10 procent exponerat mot södra Europa, varav större delen mot Spanien. Men Annika Falkengren är inte orolig för den exponeringen.

–Nej, vi har gått igenom de här krediterna väldigt noga. Ända sedan Lehman Brothers gick omkull har vi nogsamt minskat portföljen. Det vi har mot södra Europa är en del säkerställda spanska obligationer som är pantsättningsbara i centralbanker så vi känner oss trygga med det vi har, säger hon.

Vid flera rapporttillfällen under det senaste året har SEB-chefen varnat för bakslag på den rusande börsen. Hon tycker att den nu aktuella krisvågen gett henne rätt. Både hon och ordförande Marcus Wallenberg upprepade flera gånger att återhämtningen är bräcklig.

–Folk har ropat hej lite för snabbt medan vi har sagt att återgången är lång och skör. Det är det vi ser nu. Även om det blev en väldigt fin rekyl igår (på måndagen) så kommer det att vara lite hackigt framöver. Det finns mycket kvar, säger Falkengren.

Även under den senaste börsfrossan var det bankaktierna som föll mest. Annika Falkengren undviker frågan om det skrämmer bort aktieägare.

–Svårt för mig att svara på. Norden och det svenska banksystemet har ju kommit ut väldigt bra just för att vi inte är exponerade på samma sätt. Vi har en välskött ekonomi och vi har välskötta banker. Jag tycker att det finns en flykt mot kvalitet.

SEB är tillsammans med Swedbank de svenska banker som har störst exponering mot de baltiska länderna. Estland hade planerat att gå över till euron vid årsskiftet men måste nu räkna med att EU-kommissionen lägger planerna på is. Annika Falkengren tycker att ett sådant beslut skulle vara orättvist mot Estland.

–Överlag kan man ju säga att det är ett orosmoln när hela euroland skakar. Om Estland uppfyller alla mål utan att fuska så känns det lite hårt mot esterna att de inte ska få ansluta sig. Vi får hoppas att det inte blir något negativt om man bestämmer sig för att inte ta med Estland.

Själv ger hon uttryck för en skepsis mot eurobygget som tidigare varit ovanlig bland svenska företagsledare.

–Jag tycker att vi har flaggat ganska länge för hur svårt det är att hålla ihop så många länder med så olika förutsättningar. Det här visar återigen att man måste ha en stram finanspolitik med tanke på att man inte har räntevapnet på samma sätt som länderna utanför euron.

Tycker du att Sverige ska gå med i euron på sikt?

–Det finns ju många plus och minus. Just nu så känns det inte ens aktuellt att diskutera den frågan. Det har ju visat sig att Sverige på egna meriter klarat sig jättebra utanför, säger hon.

Enligt Annika Falkengren rådde en nervös stämning på banken i helgen innan EU-ledarna och IMF presenterade sitt gigantiska stödpaket på 750 miljoner euro.

–Politikerna visade stor handlingskraft och förstod att de var tvungna att överraska marknaden med ett riktigt stort paket. När man nu har bedövat käken, måste man fortfarande rotfylla tanden. Den behandlingen måste varje land sköta själv. Portugal och Spanien måste nu komma ut och visa vilka egna finanspolitiska åtgärder man ska genomföra, säger Annika Falkengren.

Fotnot: PIIGS-länderna är Portugal, Irland, Italien, Grekland och Spanien.