SEB är den svenska storbank som är bäst förberedd på en bolånebubbla, genom att ha satt av mest kapital för bolån. Det vill säga man har högst så kallade riskvikter. Annika Falkengren menar att andra svenska banker kan ha satt av för lite kapital för sina bolån.
–Det här tror jag att FI och Riksbanken har sett, att vi svenska banker har satt av så pass lite kapital för våra bolån, säger hon.
SEB har 15 procent riskvikter på bolån. Det betyder att banken sätter av 15 000 kronor för varje miljon i bolån man ger ut. Samtidigt avsätter andra svenska banker betydligt mindre, till exempel bedömer Handelbanken att 6 procent är tillräckligt för sina bolån. Annika Falkengren påpekar att historiken visserligen visar att svenska banker inte har gjort några större förluster på sina bolån de senaste tjugo åren.
–Det här är en av de säkraste tillgångarna vi kan ha. Men det finns en sak jag tycker är konstig med Basel II och det är hur myndigheterna kan ha godkänt modeller som ger så olika resultat när underliggande kvaliteter är så lika. Kan inte någon myndighet bara tala om vad vi ska sätta av så att alla värderas lika? Eller ska riskvikten för ett bolån i Sverige få variera mellan 4 och 15 punkter. Hur tänker myndigheterna? Det vill jag veta, säger hon.
Så du välkomnar ett eventuellt förslag om höjda riskvikter?
– Ja, vi har diskuterat det mycket internt varför vi tänker så olika i relation till bolånen. Jag har ibland frågat varför vi är mest konservativa och sätter av mest, säger hon och fortsätter:
–Då har jag frågat om vi har mer riskabla bolån än våra konkurrenter. Men våra kunder har bara 50 procent i belåningsgrad och finns mycket i storstäder, så jag tror inte att vi har sämre bolån än vad våra konkurrenter har.
Så det är inget problem om myndigheterna går fram med en sådan här regel?
– Nej, så kan du tolka det.
Annika Falkengrens uttalanden kan tolkas som att hon delar ut en känga till vissa andra banker, som kommer att påverkas hårdare av regelförslaget. And- reas Håkansson, analytiker på Exane BNP Paribas, bekräftar bilden av att SEB inte skulle drabbas av krav på högre riskvikter.
–SEB gynnas ju av det på en relativ basis, säger han. Sam- tidigt tror han att det kan leda till högre pris för bolånekunderna eftersom bankerna skulle kunna passa på att öka sina marginaler.
En fråga man kan ställa sig är om SEB sätter av mer på sina bolån på grund av att man har mer riskfulla utlåningar i de tre baltiska länderna. Men det dementeras från banken. Baltikum utgör en relativt liten del av den totala låneportföljen. SEB:s bo- låneportfölj i svenska bolån är nära 300 miljarder kronor. De baltiska bolånen utgör cirka 40 miljarder kronor.
