Minskningen av sjukfrånvaron inleddes under den tidigare socialdemokratiska regeringen och fortsatte kraftigt neråt under den tidigare borgerliga regeringen. Nu hoppas den nuvarande regeringen att det ska vara möjligt att åstadkomma politisk enighet över blockgränserna i socialförsäkringsutredningen.
Exakt var de ideologiska slagen kommer att stå är för tidigt att utläsa. Utredningen ska pågå fram till 2013. Har något diskuterats är det de utförsäkrade och deras villkor. Systemen har stått och står i centrum. Jämfört med tidigare diskussioner om sjukfrånvarons orsaker har därmed ett perspektivskifte skett.
Fram till i början av 2000-talet ansågs hög sjukfrånvaro bero på villkoren i arbetslivet – dåliga arbetsmiljöer, tunga lyft och stressiga jobb. Därefter skedde ett skifte, konstaterar Björn Johnson, forskare vid Malmö högskola, i boken Kampen om sjukfrånvaron. Några år in på 2000-talet pratades det mer om fusk och överutnyttjande än om arbetsmiljö. Men kanske är det dags att återföra en del av diskussionen till arbetsplatserna.
Enligt LO-Tidningen har socialförsäkringsutredningen bjudit in parterna till utredningen. Ett ansvarsområde som är oklart är till exempel hur långtgående arbetsgivarnas ansvar är när det gäller att anpassa arbetet för någon som är sjuk eller skadad. Helst ska detta ansvar lösas mellan parterna via avtal, enligt utredningens huvudsekreterare Irene Wennemo. Klarar inte fack och arbetsgivare av att lösa frågan avtalsvägen hotas med att utredningen föreslår lagändringar.
Jämfört med de förslag och förändringar som funnits längre tillbaka kan det förtäckta hotet än så länge betraktas som tämligen tamt. Många arbetsgivare kommer säkert med fasa ihåg medfinansieringen som den tidigare socialdemokratiska regeringen införde. Den innebar att arbetsgivare som hade anställda som var långtidssjuka tvingades vara med och betala för sjukpenningskostnaden. Facken gillade konstruktionen, arbetsgivarna avskydde den. Det var också en av de första förändringarna som den tidigare borgerliga regeringen genomförde – den togs bort.
Att arbetslivets villkor ändå påverkar vem som blir sjuk framgår av en omfattande undersökning från Försäkringskassan. De yrkesgrupper som hade högst frånvaro 2008 arbetade antingen i fysiskt ansträngande miljöer eller hade jobb med hög psykosocial arbetsbelastning. Hälsoföretaget Previa pekar på att en majoritet av de anställda upplever kontinuerlig stress på jobbet och en granskning från Arbetsmiljöverket visar att många företag saknar grundläggande kunskap om arbetsmiljöfrågor.
Hur och om fack och arbetsgivare tar sig an uppdraget från utredningen återstår att se. De fackliga organisationerna lär säkert använda nya och gamla rapporter om arbetsplatsrelaterade problem för att kräva förändringar. Vad arbetsgivarna gör är svårare att förutse. De kan dock vara säkra på en punkt – även om utredningsledningen hotar med ny lagstiftning lär det knappast handla om återinförande av medfinansiering.
