En akut regeringskris hotar nu i Grekland, rapporterar den grekiska tidningen Kathimerini.
De nya lägre betygen har negativa utsikter, vilket innebär att det enligt Moody's kan bli aktuellt med fler sänkningar.
Ett lägre kreditbetyg gör finansiering dyrare och kan i extrema fall, som för euroländerna Grekland, Portugal och Italien, innebära praktiska svårigheter att få lån på den privata kapitalmarknaden.
En talesman för Greklands regering, Angelos Tolkas, dementerade i dag tidningsuppgifterna om att det förs diskussioner om en halvering av Greklands skuldberg med hjälp av nedskrivningar. Enligt Tolkas har regeringen, för Greklands skull, valt att genomföra vad som krävs för att få det finansiella stöd som erbjudits i de två stödprogrammen till Grekland.
- Det stora utmaningen är att undvika inställda betalningar och kollaps, säger han till Reuters.
Strax efter klockan 13 hade Atenbörsen fallit 3,7 procent. Nedgången leddes av grekiska bankaktier, pressade av Moody's sänkning. Därtill talades det bland analytiker om farhågor på marknaden för att EU-uppgörelsen från den 21 juli, om ett andra stödpaket med nödlån till Grekland och eftergifter från privata långivare, var på väg att kollapsa.
De grekiska bankerna bör kunna undvika nationalisering. Det stöd som krävs för att de inte ska gå omkull borde kunna hämtas ur eurozonens stödfond EFSF, enligt Horst Reichenbach, som leder en särskild arbetsgrupp inom EU som ska vägleda Grekland i krisen.
Avhopp bland regeringspartiets parlamentsledamöter kan stjälpa regeringen i de avgörande omröstningarna om de senaste åtstramningsförslagen nästa vecka. Enligt tidningen Kathimerinis källor har fem eller sex Pasok-ledamöter i parlamentet sagt att de inte ställer upp på att höja fastighetsskatten enligt det förslag regeringen presenterat.
I parlamentet har Pasok till följd av tidigare avhopp bara 154 av de totalt 300 mandaten kvar.
Finansutskottet i Finlands parlament rekommenderar att Finland godkänner att eurozonens krisfond EFSF får mer resurser och ett utvidgat mandat för att hantera krisen. En avgörande omröstning i riksdagen om frågan planeras till på onsdag nästa vecka. Dagen efter ska den tyska förbundsdagen rösta om EFSF-förstärkningen.
EU:s regeringar beslöt på ett toppmöte den 21 juli att EFSF:s utlåningskapacitet ska utvidgas till 440 miljarder euro och att fonden dessutom ska få rätt att gå in med stöd tidigare än i dag till euroländer med finansieringsproblem och dessutom ska få gå in med stödköp av obligationer på andrahandsmarknaden för att motverka eventuella låsningar på kreditmarknaden.
I dagsläget sköter i första hand Europeiska centralbanken (ECB) stödköp för att få bort kriseffekter på kreditmarknaden.
