Nordeas förre ordförande Hans Dalborg brukade prata om en ”licence to operate”, banken måste förtjäna sitt existensberättigande och leva i samklang med samhället. När en del andra toppdirektörer fnös åt bonusdebatten, tog han frågan på stort allvar och kokade ned den till: ”Vi måste kunna stå för hur vi hanterar aktieägarnas pengar”.

Tajmingkänslan verkar vara lika frånvarande som räntan på kundernas lönekonton.

Just den fingertoppskänslan sätts under lupp av SvD Näringslivs avslöjande. Banken måste nu blixtsnabbt hitta bra svar på en rad berättigade frågor. Varför ska Nordea betala mer än 22,5 miljoner för en våning åt en direktör som tjänat drygt 40 miljoner de senaste fyra åren? Varför ska banken stå för risken att bopriserna rasar i Stockholm? Varför måste en vd som suttit i drygt fyra år få en förmån som annars används vid spektakulära nyrekryteringar?

Och så det där med tajmingen. Nordeas nedskärningar blir inte mindre smärtsamma om de anställda upplever att det regnar guld över ledningen. Dessutom försöker banken, enligt uppgift, just nu omförhandla ett antal avtal med välbetalda chefer. I de samtalen kommer det nog att grymtas betänkligt efter nyheten om Clausens paradvåning.

När det gäller Nordea Fonders dåliga avkastning har Christian Clausen upprepat med en dåres envishet att fonderna gått okej de senaste tre åren. Men sanningen kunde han inte trolla bort: många av bankens fonder slår inte sina jämförelseindex. Just guldkantade lägenhetsaffärer är inget som brukar göra besvikna småsparare på bättre humör.

Även relationen till staten kan irriteras av affären. Nordeas nya, högt uppskruvade avkastningsmål har dömts ut som helt orealistiska av det bankkritiska finansdepartementet. Nu dyker ännu en fråga upp som kan skapa friktion mellan Nordeas två dominerande ägare.

Nordeas nye ordförande Björn Wahlroos har gjort sig känd som en ivrig förespråkare av bonusar och den otyglade marknaden. Därför ligger det nära till hands att koppla affären till det nya styret. Det är svårt att tro att våningsköpet skulle ha slutförts i dagens känsliga läge om svenska staten fortfarande var bankens största ägare.

Är då 22,5 miljoner kronor en ohyggligt stor summa? Nej, inte för ett bolag med årliga intäkter på 85 miljarder. Men symbolvärdet kan bli kostsamt för Nordea. Med Sampo som största ägare verkar bankjätten ha slängt sina gamla statliga försiktighetsprinciper överbord. Både när det gäller lönsamhetskrav och vd-förmåner. Den kursändringen kan ha gått väl fort för att de vanliga kunderna ska hänga med i svängarna.

LÄS OCKSÅ: Nordeas vd får lägenhet för 22,5 miljoner

LÄS OCKSÅ: 2000 får gå från Nordea