De fem centralbankerna är amerikanska Fed, ECB och centralbankerna i Japan, England och Schweiz. Riksbanken deltar inte i aktionen.

- Det här är en reaktion på att det blivit väldigt dyrt att växla till sig dollar mot euro via så kallade swapavtal, säger Charlotte Asgermyr, räntestrateg på SEB.

Beskedet lyfter världens börser på bred front. I Frankfurt är index upp med 4,3 procent. Parisbörsen klättrar med 3,6 procent och Londonbörsen med 2,7 procent. Även i Stockholm stiger börsen, upp med 3 procent.

Kronan har också stärkts mot dollarn och euron. En dollar kostar nu 6:80 kronor och euron 9:14 kronor.

- Syftet med åtgärderna är att minska spänningarna på de finansiella marknaderna och därmed lindra effekterna av sådana spänningar på tillgången på krediter till hushåll och företag och därmed hjälpa till att främja den ekonomiska aktiviteten”, skriver Fed i ett uttalande enligt Wall Street Journal.

Centralbankerna sänker prissättningen med 50 räntepunkter, hundradels procentenheter, på så kallade valutaswappar, bytesavtal med valutor. Även Kanadas centralbank deltar i den samordnade aktionen.

Centralbankernas arrangemang gör det möjligt för dem att låna ut dollar till affärsbanker som kan ha fått svårt att låna dollar direkt från andra banker. Det ska minska problemen på de alltmer ansträngda interbankmarknaderna i Europa.

Lånekostnaderna har stigit i affärer mellan banker i takt med minskad tilltro till andra banker. Även i Sverige har kostnaderna på interbankmarknaden stigit, men Riksbanken bedömer inte det som ett problem.

- Det här är ett sätt för centralbankerna, precis som under förra finanskrisen, att få marknaderna att fungera lite bättre. Det finns stor efterfrågan på att vara så likvid, ha så mycket pengar, som möjligt. Och likviditeten räcker inte till alla gånger, säger Tomas Pousettte, chefekonom på SBAB.

- Att det blir brist just på dollar handlar om att man i osäkra tider väljer säkra valutor och dollarn betraktas fortfarande som säker.