Gårdagens överraskande beslut av Fed, ECB och Bank of England att tillsammans med svenska Riksbanken, Kanada och Schweiz sänka styrräntorna med 0,5 procentenheter var en tydlig varningssignal:
Oron har ökat påtagligt i de ledande centralbankerna för att finanskrisen är på väg att slå igenom i en djup recession. Med sänkta räntor hoppas de åtminstone kunna dämpa konjunkturfallet. Och fler räntelättnader kommer – framför allt i Europa. Det är analytikerna rätt ense om.
Däremot gav räntesänkningarna inga positiva avtryck på själva finansmarknaden. Den är lika låst som tidigare. Bankerna sitter på pengarna och stryper kreditgivningen.
Det gör att finansminister Henry Paulson nu har planer på en mer aggressiv användning av de 700 miljarder dollar som ställts till förfogande i det krispaket som kongressen nyligen klubbat.
Grundtanken i Paulsonplanen är att departementet ska ”spola rent” i kreditsystemet genom att köpa upp problempapper som kan fälla banker och andra finansföretag om dessa tvingas skriva ner värdet på dem.
Men regeringen överväger nu att gå ett steg till genom att gå on med rena kapitaltillskott i bankerna mot att staten i gengäld kan få ett direkt ägande i dem.
”Det är vår policy att använda alla resurser som står till vårt förfogande för att göra det finansiella systemet starkare. Vi kommer att maximalt använda alla de verktyg som vi har fått, inklusive att stärka kapitalbasen i finansföretag av alla storlekar, säger Paulson.
