Magdalena Gerger tog över vd-posten på Systembolaget efter Anitra Steen förra året. Hon rekryterades, som en av 120 sökande, från Arla foods.
Foto: MAGNUS HJALMARSON NEIDEMAN
Det ligger nära till hands att fråga sig hur ett bolag vars främsta syfte är att slå vakt om folkhälsan kan sälja vin och sprit för 23 miljarder per år. Magdalena Gerger, en skärgårdsentusiast med ansvar för 4500 anställda, går samma vanskliga balans som Svenska Spels vd. Det får inte gå hur bra som helst.
–Staten har ett syfte med att ha ensamrätt på alkoholförsäljning, och det är folkhälsan, din och min hälsa. Vi ska bidra till att minska alkoholens skador, säger Magdalena Gerger.
Hon tar emot i huvudkontorets pampiga salong, en gång klädd i 1960-talsosande kontorspanel, men nu varsamt restaurerad till ursprungligt skick. Kungsträdgården på andra sidan gatan är sommargrönt.
–Vi kan styra på två sätt där den ena är tillgängligheten och den andra är öppettiderna, säger Magdalena Gerger.
En och annan svensk har säkert ondgjort sig över hur ett lokalt Systembolag omlokaliserats till ny plats, och i samma andetag konspirerat över storebrors försök att inskränka medborgarens möjligheter att inhandla en flaska rödvin inför helgens middagsbjudning.
–Vi ska ha lagom många butiker, och svensken har vant sig vid denna restriktion, det finns ett starkt stöd. Vi ska finnas där vi förväntas vara, och vara öppet när vi förväntas vara öppna, säger Magdalena Gerger, och understryker att inga butiker flyttas för att försämra tillgängligheten.
Istället, menar hon, måste bolaget hela tiden anpassa sig till förändrade handelsmönster, och finnas på plats där kunderna rör sig.
Det har gått ett år sedan hon förra sommaren tog över stafettpinnen från Anitra Steen och blev Systembolagets andra kvinnliga vd i företagets 55-åriga historia. Systembolaget är inte, vilket många luttrade svenskar säkert vill tro, en avstjälpningsplats för uttjänta eller obekväma karriärpolitiker. Magdalena Gerger rekryterades, som en av 120 sökanden, från Arla Food, och har tidigare jobbat på detaljhandelsjättarna Nestlé och Procter & Gamble.
Att lämna mejeribranschens hårda konkurrens mot ett statligt monopol, bjöd också på en del skillnader.
–Den tydligaste kontrasten är att vi gör allt det här med ett annat syfte, vilket ställer saker och ting på huvudet. I andra verksamheter har jag varit duktig på att förstå vad kunden vill ha, en kunskap jag använt för att öka försäljningen. Nu använder jag samma kunskap men ur ett helt annat perspektiv. Vi vill att våra kunder ska göra medvetna val, och vara precis så hälsosamma och nyttiga som de skulle vilja vara genom att inte köpa mer än de tänkt, säger hon.
Likheterna, vill hon dock understryka, är möjligen fler. Systembolaget, liksom vilket annat bolag som helst, leds av en styrelse med affärsmässiga krav, och ställer krav på ledarskap och kundservice.
–På många sätt är mitt jobb inte särskilt olikt motsvarande jobb inom detaljhandeln eller andra verksamheter, säger hon.
Jobbet har dock politiska aspekter, och som vd för det svenska alkoholmonopolet har hon blivit en eftertraktad talare bland europeiska beslutsfattare, nyfikna på Sveriges erfarenheter.
Svensk alkoholkonsumtion, menar hon, är i kontrast till den allmänna folkbilden lägre än i övriga Europa, och hon drar gärna lansen för det omstridda monopolet.
–Jag är helt övertygad om att svensk alkoholpolitik och våra restriktioner leder till en lägre alkoholkonsumtion, och det är ingen slump att vi i Sverige mår bättre än i andra EU-länder, säger hon.
Systembolaget gynnades ifjol av den svaga svenska kronan. För svenska hushåll blev det därmed dyrare att köpa alkoholvaror i utlandet, samtidigt som tillresta grannar från Norge, Danmark och Finland kunde dra nytta av kronkursen och handla till lägre priser.
Detta bidrog till att driva upp bolagets försäljningsvolymer med 7,6 procent, vilket efter årets slut gav en omsättning på 23,4 miljarder kronor. Av detta var 345 miljoner kronor ren vinst, vilket oavkortat delade ut till staten.





