För att tala management-svengelska så är handeln med kort en win-win situation för bankerna. Tänk dig att du går förbi en kiosk, ser en löpsedel och köper en kvällstidning, blir lite småsugen och lägger till en chokladbit. Allt för den facila summan 23 kronor. Du halar fram ditt kort och betalar. Butiken får sen förra året inte lägga på någon avgift på dig som kund, men måste däremot betala en avgift till inlösande bank på mellan 1–3 kronor om det är ett vanligt bankkort, kopplat till ditt lönekonto. Är det istället ett kreditkort, tillkommer förutom grundavgiften ett påslag på mellan 1,5–3 procent av köpesumman. Vad som är en direkt förlustaffär för kioskinnehavaren är en fin-fin inkomstkälla för banken, som dessutom tjänar pengar direkt av dig, eftersom du betalar en årsavgift på ditt kort.
– Som kund gäller det att se över vad du har för kort och vad du betalar för avgifter på det, säger Fredrik Nordquist, jurist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå, som själv tjänade 1100 kronor om året genom att plocka fram miniräknaren och se vad hans kort kostade med alla uttags- och årsavgifter – och sedan byta kort.
Men det är inte helt lätt att hitta rätt i den djungel av alla kort som finns på marknaden. I dagsläget är det enligt Konsumenternas Bank- och finansbyrå bara en bank som tar betalt om man tar ut pengar i konkurrenternas automater. Handelsbanken har med sitt Frikort Maestro testat ett nytt koncept där själva kortet är avgiftsfritt, men där det kostar 10 kronor att ta ut pengar i andra bankomater.
– Det hör till ovanligheterna med uttagsavgifter i Sverige. Fördelen med det här kortet är att du har möjlighet att använda det helt avgiftsfritt om du håller dig till regelverket, säger Fredrik Nordquist. Även det en ovanlighet, en sammanställning av storbankernas avgifter visar att de flesta tar ut en årskostnad på mellan 180–288 kronor per år. Sen tillkommer extra avgifter för uttag utomlands och ett särskilt valutaväxlingspåslag vid köp utanför Sverige.
Idag görs 70 procent av alla betalningar i Sverige med kort. Och det är inga små siffror det handlar om. Det görs runt 1,8 miljarder korttransaktioner i Sverige årligen. Exakt hur mycket bankerna tjänar på handeln med kort finns det inga officiella siffror på, men nyhetsbyrån TT använde sig i höstas av siffror från Riksbanken och Finansinspektionen, och kom fram till att enbart kortköpen ger vinster på 7,5 miljarder kronor årligen. Samtidigt har bankernas intresseorganisation Bankföreningen som ett av sina främsta mål att minska kontanthanteringen så långt som möjligt och helt få oss att övergå till kort.
Så vad ska du som kund då göra om du vill undvika avgifter? Gör som Fredrik Nordquist, plocka fram miniräknaren och se vad ditt kort egentligen kostar dig. Kanske behöver du som sällan reser inte det där kortet med den fina inbyggda reseförsäkringen och den höga årsavgiften? Se över nischbankernas kort, vissa kostar ingenting att ha. Eller byt bank och lägg om bolånen, och försök samtidigt pruta på årskostnaden.
– Det går faktiskt ibland. Det kan vara värt att försöka pruta, som ett led i en större affär. Men tänk på att kolla så att den rabatt du får inte är tidsbegränsad, säger Fredrik Nordquist på Konsumenternas Bank- och finansbyrå.
