Så ska finanskrisen fasas ut

Aldrig någonsin har stöden och stimulanserna i ekonomin varit så stora och verkat simultant i så många länder. I takt med att ekonomierna frisknar till börjar det bli dags för att stöden ska dras tillbaka och de exceptionellt låga räntorna få stiga till mer normala nivåer. Men frågan som världens ekonomer nu grubblar kring är när man ska dra i bromsen.

Det är härligt för många låntagare med den extremt låga räntan. Men den är ett sjukdomstecken. Riksbankens styrränta ligger på 0,25 procent och den rörliga boräntan kring 1,50 procent.

Krisen, som främst drabbat industrin och dess anställda, har tvingat Riksbanken och regeringen till gigantiska insatser för att hålla igång det finansiella systemet och för att försöka få igång de ekonomiska hjulen.

– Den stora fördelen för regeringen är att Sverige gick in i det här med goda statsfinanser. Vi är i ett mycket bättre läge än de flesta andra länder, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

Hon får medhåll från de flesta andra bankekonomer som SvD Näringsliv talat med. Krisen har haft större negativa effekter utanför landets gränser och det är i USA, Storbritannien och andra stora ekonomier som den måste lösas. Sverige sitter vid sidlinjen och försöker göra det som behövs.

– Det är bra mycket tuffare att heta Ben Bernanke och styra över det amerikanska ränteläget än att heta Stefan Ingves. I Sverige försvinner vissa stöd per automatik, exempelvis lån som är satta att löpa ut vid en viss tidpunkt, säger Cecilia Hermansson, chefsekonom på Swedbank.

I länder som USA och Storbritannien har staten gått in och köpt värdepapper, vilket är en stor skillnad mot hur man har agerat i Sverige.

Hittills har regeringar och centralbanker satsat ofattbart stora summor för att hålla igång maskineriet. Likaså har världens centralbanker sett till att sänka sina styrräntor till extremt låga nivåer. Världens ekonomier, inklusive den svenska, har bottnat och är sakta på väg uppåt.

Den stora frågan är: När ska stimulansen dras tillbaka och hur snabbt?

Sker det för snabbt riskerar återhämtningen att tappa luft. Sker den för sent riskerar ekonomierna att bli överhettade och nya bubblor att skapas. Ingen finansminister eller centralbankschef vill göra detta för tidigt och riskera att bryta den positiva trend som vi börjar se.

– Riskerna överväger att man håller stimulanserna för länge. Ingen vill hamna i historieböckerna som den som sänkte ekonomin. Därför är man mer benägen att låta bubblorna uppstå och hantera dem i efterhand, säger Claes Måhlén, chef för ränte- och valutaanalys på Handelsbanken.

Annika Winsth tror att regeringen fortsätter med stimulanser ett tag till. Dessutom är det valår och det finns ingen regering som stramar åt när det är valår.

– Nästa år slutar regeringen ösa på med stimulanser, men man backar inte. Åtstramningen ligger längre fram.

Även Cecilia Hermansson framhåller att det är valår och påpekar att det är viktigt att skilja på att nya stimulanser inte längre kommer till och själva tillbakadragandet av stimulanser. I ett första steg slutar nya stimulanser att tillkomma, vilket i sig kan verka åtstramande.

– Vi är inne i en period som jag kallar ett bedrägligt lugn. Efterfrågan i ekonomin är manipulerad och när man drar tillbaka ett stöd så händer något med marknaden. Det har vi exempelvis sett när det gäller borttagandet av skrotbilspremier i andra länder, säger Cecilia Hermansson.

När ska då kranen dras åt? Vilken exitstrategi ska länderna tillämpa? Alla pratar om det men det finns inga säkra svar.

I Sverige har Riksbanken talat om att börja höja styrräntan under hösten. Deras ränteprognos pekar mot 0,50 procent vid årsskiftet och cirka 3 procent vid nästa årsskifte.

Riksbanken har fortfarande drygt 350 miljarder kronor utlånade till svenska banker, men summan är lägre än för ett år sedan. Dessa lån, eller åtminstone 300 miljarder, löper ut under detta år och det innebär teoretiskt att man under året ska sälja värdepapper på 300 miljarder under samma år. Men i princip får bankerna tillbaka de papper de har lånat på och vissa av dem kommer att förfalla.

– Skulle det visa sig vara problem så ger Riksbanken ut nya lån, eller repor som de kallas. Men dessa kommer inte att vara lika förmånliga som de tidigare ettårsreporna. Det blir ingen likviditetskris, men en viss oro i marknaden kan uppstå, säger Claes Måhlen.

Eftersom de finansiella marknaderna fungerar bättre har många större företag kunnat ta in pengar genom obligationsmarknaden och behöver inte gå vägen över banken, som i sin tur behövt gå via Riksbanken.

Riksgälden behöver inte längre ge ut extra emissioner av statsskuldväxlar, men regeringen fortsätter att lägga ut tiotals miljarder kronor i finanspolitiska åtgärder för att få fart på konjunkturen.

När vågar Riksbanken lita på att marknaden fungerar? När vågar de börja höja?

Sveriges Riksbank kan inte helt och hållet agera själv, utan måste ”tajma” omvärlden, menar Cecilia Hermansson. Hon tar Australien som exempel där centralbanken som en av de första bankerna i världen har höjt sin styrränta. Detta har inneburit att kapitalflödet har ökat in i landet, vilket stärker valutan och försvårar exporten och driver upp tillgångspriser.

– Vi är en del av ett globalt system och att agera utan att ha koll på andra länders exit kan innebära att andra problem uppstår. Detta eftersom det ekonomiska systemet inte är perfekt, utan är ganska bräckligt, säger Cecilia Hermansson.

I Sverige har diskussionens vågor gått höga om bostadsmarknaden. I dagens ekonomiska läge ökar hushållens skuldsättning och priset på bostäder fortsätter stiga. Cecilia Hermansson bedömer att kredittillväxten till hushållen är extremt hög och ett orosmoment.

– Om inflationen blir högre om ett par år, högre än vad vi förväntar oss att den blir, får vi en besvärlig situation. Riksbanken måste blicka framåt, säger hon.

Hon förespråkar att man kommer igång med räntehöjningarna i god tid. Den första höjningen är inte så dramatisk för företag och hushåll.

– Det är mycket mer besvärligt om man måste ha bråttom.

Även Claes Måhlén ser risker med att hushållens skuldsättning ökat dramatiskt under krisen. Han varnar för att varje räntehöjning kommer att kännas mycket mer än den annars skulle ha gjort.

– I min värld skulle jag undvika för hög skuldsättningsgrad och acceptera att räntevapnet är lite trubbigt. Riksbanken påverkar exportföretagen mindre än vad man påverkar hushållen och huspriserna.

Däremot minskar utlåningen till företag – inte för att de inte kan få lån – utan för att den mycket djupa konjunkturen dragit undan mattan för företag i många branscher.

Många bedömare har varnat för en bubbla på bostadsmarknaden – att priset stiger onaturligt mycket för att sedan sjunka tillbaka snabbt. Andra är inte lika övertygade.

– Vi har ingen bubbla i dag, det finns ingen felprissättning, säger Annika Winsth.

Däremot vill Riksbanken undvika att det blir en bubbla och ledamöterna i direktionen, med riksbankschef Stefan Ingves i spetsen, har pekat på behovet av ändrade regler för hur lån tas och betalas.

Riksbanken vill till exempel se andra amorteringsregler och belåningsgränser. Men det är ingen uppgift för Riksbanken utan för exempelvis banker och Finansinspektionen.

Och hur ska regeringen agera? Arbetsmarknaden har utvecklats bättre än vad de flesta (pessimister) trodde för endast ett halvår sedan. Ändå sjunker sysselsättningen med 70 000 personer i år.

Under perioden 2009 till 2011 väntas sysselsättningen minska med 170 000, enligt Swedbanks senaste prognos. Men det är 100 000 färre än vad prognoserna pekade på för endast ett halvår sedan.

Arbetslösheten slår ojämnt. Den tudelade ekonomin oroar Annika Winsth. Industrin som står för 15 procent av svensk ekonomi har stora problem även om inte alla branscher är hårt drabbade.

Servicesektorn (tjänstesektorn) står för drygt 40 procent av ekonomin och har inte alls drabbats i samma omfattning. Hushållen är hyfsat optimistiska.

Delar av ekonomin har inte märkt så mycket av krisen, andra delar har märkt desto mer.

Regeringens åtgärder märks i statsbudgeten. Efter flera år med stora överskott går vi in i en period med rejäla underskott. Förra året gick statsfinanserna back med 176 miljarder kronor. I år blir underskottet 70 miljarder kronor.

Varken Cecilia Hermansson eller Annika Winsth anser att budgetunderskottet är oroande stort. Det är rätt att använda budgeten till satsningar för att stärka ekonomin.

– Vi har starka finanser med tanke på vad vi gått igenom, säger Annika Winsth.