Sverige har under året uppmärksammats för den starka ekonomin, bland annat i välrenommerade tidskriften The Economist och reportaget ”The Swedish Economy: North Star”. Samtidigt har de svenska bitvis högtflygande BNP-prognoserna nedreviderats, en efter en. Sverige är ett litet land, och som marknad intimt knuten till omvärlden. Å andra sidan har Sverige också blivit något av en tillflyktsort för ”oroliga pengar”, något som bland annat återspeglades av tisdagens fallande räntor.
– Sverige ses tack och lov som en säker placering. Det som hände igår var att investerare sökte sig till säkrare tillgångsslag. Svenska statsobligationer anses vara en relativt säker placering, vilket bland annat gjorde att den 10-åriga räntan sjönk med 25 punkter, säger Torbjörn Isaksson, makroekonom på Nordea.
Men på flera sätt, menar han, kommer den grekiska skuldkrisen att kunna slå negativt mot den svenska ekonomin:
Börsen. Tisdagens kraftiga börsfall visade att Stockholmsbörsen, trots de svenska företagens relativa styrka, inte på något sätt är isolerad från övriga Europa.
Kronan. Å ena sidan, menar Torbjörn Isaksson, är den svenska ekonomin stark vilket gör kronan till en relativt säker placering, men samtidigt är handeln i den svenska valutan relativt begränsad vilket gör den mer känslig för svängningar.
Utrikeshandeln. Halva Sveriges BNP kommer från exporten, varav en betydande del går till europeiska mottagare. Lägre tillväxt i Europa, ger lägre tillväxt i Sverige.
Kreditmarknaden. En oordnad konkurs, menar Torbjörn Isaksson, kan skapa stress på kreditmarknaden och strypa finansieringen för konsumenter och företag. Det hände efter Lehman Brothers konkurs 2008, vilket dock gjort europeiska politiker mer förberedda för ett liknande scenario.
