Hur påverkas Sverige av krisen och EU:s krispaket?

Robert Bergqvist, chefekonom SEB:

– Hittar du inte goda krislösningar kan konjunkturen mattas i Europa. Då har du ett hot mot våra exportföretag eftersom 70-75 procent av vår export går till Europa, så löser man inte krisen blir det negativa effekter mot våra exportföretag och då förstås arbetsmarknaden.

– Sen har du en finansiell kanal, får du problem finns risk för negativa vågor som kan träffa Sverige och svenska banker. Den risken tror jag är liten, för att svenska banker har begränsad risk i krisländerna. Den utmaning som svenska banker kan stå inför är om stora tyska, franska och italienska banker får allvarliga problem, då kan det bli en smittoeffekt. Men inträffar det kommer man resa en brandvägg där man säger att ”vi garanterar tyska och franska banker”, och därmed förhindrar smittoeffekter ut mot resten av Europa.

Cecilia Hermansson, chefekonom, Swedbank:

– Man kan säga att den mer direkta effekten är att även svenska bankerna behöver öka sin kapitalisering av kärnprimärkapitalet med 12 miljarder kronor. Det tror jag kommer att kunna gå ganska bra, med tanke på att svenska banker gjort bra vinster och har en bra position i utgångsläget, och nu behöver aktieägare gå in och hjälpa till.

– Man kan säga att de vinster som gjorts behöver användas för att kapitalisera upp bankerna.

– Sedan har vi den effekt som kan uppstå med att alla banker ska kapitalisera sig, och att det kommer att bli en konkurrens om kapitalet framöver. Då kan svenska banker kanske få något svårare att låna upp, vilket gör att det blir högre upplåningskostnader för bankerna. Det borde leda till att även kunderna påverkas av högre bolånekostnader till exempel.

– Risken för en större konjunkturnedgång minskar något, vi kan förhoppningsvis undvika en recession i eurozonen som skulle kunna ge Sverige en sämre exportutveckling. Man kan också se det som positivt. Att man ändå försöker att lösa krisen på ett bättre sätt.

Martin Guri, aktiestrateg på Nordea.

– Aktiemarknaden lär fortsätta att följa samma mönster som de senaste veckorna. Nästa steg kommer finansmarknaderna att granska detaljerna och fråga hur det kommer att gå till på riktigt, då kommer alltid lite missmod smyga sig in. Rent realekonomiskt är det bra att det inte blir en krasch i Europa som skulle dra med sig banker i fallet. Nu har man tagit tag i situationen, man får göra en analys om det är rätt på sikt. Men det viktiga är att politikerna tagit initiativet, för det har man klagat på tidigare, men att de tagit initiativ är ensidigt positivt.

Behöver Sverige vara med och betala för skuldavskrivningen?

Robert Bergqvist, chefekonom SEB:

– På sätt och vis betalar vi för krisen genom sämre tillväxt och fallande börser. Men det verkar inte som att regeringen har för avsikt att ställa upp med något kapital.

– Men indirekt via vår ägarandel i Internationella valutafonden IMF kommer vi ställa upp med pengar, men det är en ganska liten del.

Cecilia Hermansson, chefekonom, Swedbank:

– Nej, Sverige är inte inblandat i och med att vi inte är ett euroland och vi inte går in med stöd till Grekland och genom att våra banker inte är positionerade på det sättet,

Hur påverkas svenskarnas privatekonomi?

Robert Bergqvist, chefekonom SEB:

– Kommer vi en bit på vägen så minsken risken för våra exportföretag, vilket innebär att risken att arbetsmarknaden ska påvekras negativt minskar.

– Krisuppgörelsen leder till den här lättnaden på börsen, som också är en lättnad för hushållen.

Cecilia Hermansson, chefekonom, Swedbank:

– Det kan underlätta att börserna inte utvecklar sig så turbulent och oroligt, om den här uppgörelsen också leder till att krisen avtar. Många svenskar har placeringar på börsen, det kan vara positivt i det avseendet. Men det är alldeles för tidigt att säga att det verkligen blir så.

Martin Guri, aktiestrateg på Nordea:

– Du ser stigande börser, efter sommarens ras, det är positivt, det bidrar väl till att folk känner sig lite lättade och på bättre humör.

Vad betyder det här för Euron?

Robert Bergqvist, chefekonom SEB:

– Det är ett steg bland flera nödvändiga på vägen mot att försöka stabilisera läget. Det är förmodligen många som vill dra en suck av lättnad, men tyvärr är det inte så.

– Det är en kortsiktig lättnad, men det är fler saker som man måste ta beslut om som ännu inte är färdiga. Jag tror att man ska vara försiktig med att dra allt för långtgående slutsatser av det vi sett nu.

Cecilia Hermansson, chefekonom, Swedbank:

– Euron har varit en ganska stabil valuta trots krisen. Men det här minskar risken för att eurosamarbetet skulle förändras eller kollapsa. Det är långsiktigt positivt för tilltron till euron. Men det är så mycket detaljer kvar att utarbeta, det är mer vi måste veta för att det här ska lösa problemen, att bankerna frivilligt vill ställa upp på den här femtioprocentiga nedskrivningen, och att marknaden får en tilltro till att Italien tar tag i sina problem, som både innehåller skuldneddragningar och tillväxtfrämjande åtgärder.

Martin Guri, aktiestrateg på Nordea:

– Det är egentligen som vanligt, en kamp mellan de tre fula systrarna: dollarn, yenen och euron. Vem det är mest synd om? Vem är det man ska baissa? En tid har det varit euron, nu kanske det lättar.

– Men i princip borde det inte innebära någon kollaps för euron i alla fall.

Vad händer härnäst?

Robert Bergqvist, chefekonom SEB:

– Den här överenskommelsen som man nu träffade har ett antal luckor som måste fyllas i fortsatta förhandlingar. Vi har ju ett finansministermöte om två veckor där man ska snickra ut de här detaljerna och ett G20-möte den 3-4 november, det blir det intressanta. Man måste jobba vidare med de problem i eurozonen som finns, det är en välkommen resa som börjat, men den är inte fullbordad än.

Cecilia Hermansson, chefekonom, Swedbank:

– Det är inte lätt att lösa det här, det kvarstår att vi har extremt hög skuldbörda och underkapitaliserade banker, man har prissatt risken felaktigt när man lånat ut till de här länderna.

Martin Guri, aktiestrateg på Nordea:

– Jag tror att börsen går upp ett par veckor, jag tror att man kommer att spekulera i vad man kommer att säga på G20-mötet, och det ställer nog sig bakom (uppgörelsen) och säger att det här är jättebra.

– Sen kommer ”men hur är det i verkligheten”-diskussionen att komma tillbaka och då tror jag att mycket kommer att krackelera, för det svåra är ju genomförandet.