Svensk ekonomi har haft några goda år efter finanskrisen 2008. Tillväxten har varit så stark att utländska betraktare talat om en tigerekonomi. Finansminister Anders Borg har slickat i sig av berömmet och njutit av att bli utnämnd till Europas bästa finansminister av tidningen Financial Times.
Men nu är sötebrödsdagarna över. Svensk ekonomi stannar upp 2012 och det kan ta tid innan tillväxten tar fart. Det beror inte på Sverige, utan på händelser utanför landets gränser. När skuldkrisen i Euroland ska lösas måste åtstramningar till, vilket påverkar efterfrågan på svenska varor och tjänster. Under senhösten kom allt fler signaler om minskad orderingång till industrin och minskningen var störst från exportmarknaden.
Även på hemmamarknaden märkte företagen och handeln att svenskarna börjat hålla i plånboken. Industriföretagen lade investeringsplanerna i byrålådan. Och detaljhandeln fick uppleva en svagare försäljningstillväxt. Enligt en prognos ökade försäljningen endast 1 procent och försäljningen spås bli lika svag även i år.
Hushållen skrämdes inte bara av svarta rubriker om skuldkrisen i Europa, de såg väldiga svängningar på börsen och inte minst den kraftiga nedgången i augusti. Under tredje kvartalet 2011 tappade svenska hushåll 384 miljarder kronor i nettoförmögenhet, främst till följd av börsfallet, som var 20 procent det kvartalet.
Fallande börser, och bostadspriser som vände nedåt under hösten, får hushållen att känna sig mindre rika. De bidrar till en lägre konsumtion. De flesta bedömare ser nästintill en nolltillväxt i år och sedan kanske 2 procent 2013. I år bedöms sysselsättningen minska vilket bidrar till att ökningen i de reala disponibla inkomsterna stannar på 1 procent de närmaste åren. Sparandet fortsätter att ligga på hög nivå.
Alla bedömare betonar den stora osäkerheten. Skuldkrisen kan förvärras, likväl som att allt kan blåsa över snabbt. Huvudscenariot är ändå två tuffa år och sedan att ekonomi och tillväxt återgår till det normala. Det betyder att 2012 blir ett kärvare år men det kunde vara värre, menar Bodil Hallin, familjeekonom på Ikano Bank.
– Hushållen får räkna med fortsatt oro under 2012. Det kan bli en ekonomisk nedgång men det är ändå inte så svart, säger Bodil Hallin.
Hon menar att svenska familjer slipper de nedskärningar som många andra europeiska familjer får kämpa med. Familjer med en stabil vardagsekonomi och en sparad slant i reserv kan få ett hyfsat privatekonomiskt år, bedömer hon.
Under åren som följde på finanskrisen 2008 sänktes räntorna kraftigt. Dessutom sänktes inkomstskatterna av regeringen. Det betydde att många familjer fick betydligt mer i plånboken.
– Så blir det inte den här gången men slutsatsen är ändå att för den som har jobb blir 2012 ett hyfsat år, säger Bodil Hallin.
Hon pekar på möjligheten att krisen försvinner fortare än vi tror och att konsumenterna då släpper greppet om plånboken.
Av de förändringar som skedde vid årsskiftet är det främst höjningen av bostadsbidraget till barnfamiljer som märks. De flesta som har bidrag får en höjning med 600-700 kronor per månad.
– Det är en viktig förändring, säger Bodil Hallin.
Hon menar att det är viktigt att varje hushåll rustar sig för förändringar. Och tar reda på hur mycket man får om man blir arbetslös.
– Det är viktigt att ha en stabil vardagsekonomi. Där du får in mer pengar än du betalar ut, säger Bodil Hallin.
SEB:s privatekonom Gunilla Nyström håller med om att 2012 inte innehåller några stora finanspolitiska grepp, bortsett från bostadsbidraget. Det handlar istället om hur lågkonjunkturen kommer att påverka olika hushållstyper. Stigande arbetslöshet är en negativ faktor, sänkta boräntor en positiv.
– En del av styrräntesänkningen äts antagligen upp av höjda kapitalkrav på bankerna och ökade upplåningskostnader men räkna ändå med att tremånadersräntan blir lägre under 2012, säger Gunilla Nyström.
