Fram till nu har uppskattningsvis runt 15 miljarder kronor betalats ut till de över 900 000 hushåll här hemma som gjort rotavdrag, visar siffror från Skatteverket. Skattestimulansen infördes 8 december 2008 som ett smörjmedel för att få fart på ett land när en världsomfattande finanskris höll inte bara Sverige i strypkoppel.

Rot – reparation, ombyggnad och tillbyggnad – och ett skatteavdrag för sådana arbeten har förekommit i tre omgångar tidigare när det varit dåliga tider i Sverige. Denna gång är avdraget mer frikostigt. Å andra sidan omfattas enbart privatpersoner av rotavdraget denna gång så exempelvis upprustningsarbeten i regi av bostadsrättsföreningar kommer inte i fråga för rabatten.


Men skattemyntet har även en baksida, menar bedömare som SvD Näringsliv talat med. Skattestimulansen minskar priskänsligheten hos hushållen och ger ökat svängrum för firmor att ta ut högre priser.

– Många privatpersoner ringer till oss på Skatteverket och upplever att arbetet har blivit dyrare, säger Pia Blank Thörnroos som är rättslig expert på Skatteverket.

Också Konsumentverket har fått indikationer på att priserna på byggtjänster har skruvats upp även om verket inte fått in några regelrätta anmälningar i frågan.

– Vi har hört från en del konsumentvägledare att privatpersoner upplever att priserna har blivit högre på byggtjänster, säger Eva Moberg som är jurist på Konsumentverket.

Hon uppmanar privatpersoner att begära in jämförande priser från flera hantverkare inför en renovering. Någon kartläggning av prisutvecklingen har dock gjorts vare sig av Skatteverket eller av någon annan myndighet.


Tidigare hanterades skatteavdraget av privatpersonerna själva i deras självdeklarationer men nu administreras detta i stället av hantverkarna vid fakturering till kund. Denna förändring kan göra det dyrare för privatpersonen.

– Det finns hantverkare som lägger på en serviceavgift på räkningen för att hantera själva administrationen. Den administrationen borde inte vara så betungande så att det kräver dyra serviceavgifter, säger Pia Blank Thörnroos.

Regeringens syfte med att införa rotavdraget är inte bara av konjunkturell natur för att skapa arbetstillfällen. Det handlar även om att mota bort svarta jobb i en sektor där pengar utan kvitto är vanligt. I vilken omfattning rotavdraget ökar de vita jobben är dock omöjligt att säga.


Både arbetsgivarparten, Sveriges Byggindustrier, och dess motpart Svenska Byggnadsarbetareförbundet är eniga i vikten av att skapa vita jobb i branschen och att rotavdraget ska finnas kvar oavsett hur konjunkturen ser ut.

– Vi tycker att det ska fortsätta permanent därför att svartarbete inte bryr sig om vilken typ av konjunkturläge det är. Svartarbete förekommer både i hög- och lågkonjunktur. Det är en kamp man får ta varje dag, säger Björn Wellhagen som är ansvarig för husbyggnadsfrågor på Sveriges Byggindustrier.


Hans Tilly, ordförande i Svenska byggnadsarbetareförbundet, håller med. Han tycker dessutom att rotavdraget ska utökas så att det även omfattar byggjobb som bostadsrättsföreningar och ägare av hyreshus utför. Det finns ett behov av att inte minst rusta upp de många hus som har sitt avstamp i miljonprogrammet från 1960- och 1970-talen och där kan rotavdrag göra nytta.

Arbetsgivarna håller dock inte med facket i denna fråga.

– Vi ser ingen vits med att använda rotavdraget till detta, säger Björn Wellhagen och menar att problemet med svartjobb inte förekommer särskilt mycket bland ägare av hyresfastigheter.


Trots rotavdragets förment positiva effekter i kampen att omforma svartjobb till vitjobb så krävs ytterligare åtgärder. Där är branschens företrädare helt överens. Det behövs helt enkelt mer kontroller så att personal på arbetsplatsen inte är svartjobbare.

Ett förslag är att Skatteverket ska få göra oannonserade kontroller på en byggarbetsplats. Det får verket inte göra i dag. Det bör också finnas en loggbok där de som arbetar loggar in och ut och därmed tydligt redovisar sin närvaro.

Ett annat recept är att huvudentreprenören, exempelvis ett större byggbolag som Skanska, får betala in moms även för sina underentreprenörer och entreprenörer ännu längre ned i arbetskedjan. Det skulle öka trycket på huvudentreprenören att se till så att bolag i alla led sköter sina skatteåtaganden till punkt och pricka.