Riskkapitalbolagen, de så kallade private equity-bolagen, fick utstå mycket kritik i finanskrisens spår. Många av de främsta aktörerna byggde sina modeller på en extremt hög belåning, vilket blev svettigt när krisen satte luppen på just skuldsättningsnivåerna.
Men med ett par undantag, som kylskåpstillverkaren Dometic och fordonsunderleverantören Plastal som togs över av bankerna, har de svenska riskkapitalbolagen lyckats behålla kontrollen över sina portföljbolag.
Nu visar en ny rapport som Riskkapitalföreningen har gjort tillsammans med revisionsfirman Ernst&Young, hur stort grepp som branschen har över svensk ekonomi.
Riskkapitalisterna kontrollerade 2008 nästan 700 bolag med en total omsättning på 252 miljarder kronor. Det motsvarar 8 procent av Sveriges BNP. Totalt hade portföljbolagen runt 180000 anställda, vilket motsvarar 7 procent av de privatanställda i Sverige.
Även om det rörde på sig en del i branschen under 2009 så tycker Riskkapitalföreningens vd Marie Reinius att studien, som mätt utvecklingen under 2004–2008, ger en relevant bild för hur det ser ut idag.
–De riskkapitalägda bolagen har klarat sig igenom krisen minst lika bra som börsbolagen, så siffrorna står sig bra även idag. I Sverige har vi sett få bolag som tagits över av bankerna i ett internationellt perspektiv. Det finns ett par exempel men de värsta domedagsprofetiorna slog inte alls in, säger hon.
De största arbetsgivarna återfinns i vårdsektorn. En annan stor arbetsgivare är it-tjänstbolaget Relacom som ägs av Altor.
Studien visar också att de riskkapitalägda bolagen växte snabbare än motsvarande bolag på börsen.
Även när är det gäller antalet anställda uppvisar bolagen ungefär samma tillväxt som sina motsvarigheter på börsens Small Cap-lista. Sysselsättningsökningen var 8 procent per år i de riskkapitalägda bolagen, mot 9 procent i börsbolagen.
–Det finns en nidbild av att riskkapitalbolagen går in och styckar upp, skär ned på anställda och säljer ut. Det stämmer inte, säger Marie Reinius.
De riskkapitalägda bolagen hade 2004–2008 en omsättningsökning på 14 procent per år, att jämföra med 12 procent för Small Cap-bolagen på börsen. Även när det gäller lönsamheten slog man börsbolagen, enligt rapporten.
–Riskkapital som ägarform är bättre. Normalt har riskkapitalbolagen en klar plan för hur man ska öka omsättningen redan när man går in i ett bolag. Hela idén är ju att snabbt förbättra omsättning och vinst för att sedan kunna sälja bolagen vidare, förklarar Reinius.
Att branschen är särskilt viktig i Sverige framgår i en europeisk jämförelse. I Europa är det bara Storbritannien som har en större andel av BNP som investeras i riskkapitalägda bolag.
–Sverige kan väl mäta sig med Storbritannien som har den största andelen riskkapitalägda bolag. Och Sverige ligger långt före andra nordiska länder, säger David Ramm, partner på Ernst & Young.
Men 80 procent av kapitalet till svenska riskkapitalfonder kommer från utlandet. Nu oroas branschen över ett föreslaget EU-direktiv som skulle innebära att inga så kallade tredjelandsfonder ska få verka i Europa. Det skulle slå hårt mot den svenska modellen med private equity-fonder som är baserade på kanalöarna Jersey och Guernsey.
På frågan om det är svårt att få gehör för den oron med tanke på att många uppfattar att de svenska riskkapitalbolagen flytt till Jersey och Guernsey av skatteskäl, svarar hon:
–Jag tycker att det är svårt att pedagogiskt förklara det. Det är också svårt att få gehör eftersom hotet för de flesta ligger så långt fram i tiden. Och det är inte som att de här bolagen kommer slå igen imorgon, det här är något som kan få en skadlig effekt på svensk riskkapital på längre sikt, säger hon.
