Problemkrediter, kära läsare, är modeordet för dagen i bankvärden. En problemkredit är ett lån som har förfallit till betalning. Låntagaren har i normalfallet helt enkelt slutat att betala ränta eller amortering, om man nu amorterar.

Problemkrediter är första steget mot en realiserad kreditförlust – något bankerna in i det längsta vill undvika.

Mängden problemkrediter och ökningstakten av antalet problemkrediter i Swedbank och SEB är något Stockholms alla bankanalytiker just nu har örnkoll på. Och det är Baltikum det framför allt handlar om.

För både Swedbank och SEB skjuter problemkrediterna i höjden.

Swedbanks vd Michael Wolf meddelade i onsdags att problemkrediterna i Baltikum har fördubblats på bara ett kvartal. Från 7 till nästan hela 15 miljarder kronor. SEB med vd Annika Falkengren går från 5,5 till 7,8 miljarder kronor. En stillsammare ökningstakt.

Men det riktigt intressanta är hur Wolf och Falkengren ser på framtiden. Och det är här de pekar åt olika håll.

Till mångas förvåning började Michael Wolf i onsdags tala om en ljusning efter sommaren, då skulle ökningstakten av problemkrediterna minska. Varför kunde han inte riktigt ge besked om mer än att det är bankledningens uppfattning.

Än mer udda – eller modigt om man så föredrar – blir uttalandet när konkurrenten Annika Falkengren, som sitter i en något bättre position, nu inte alls målar upp den bilden. Tvärtom. Enligt SEB finns inget som talar för att eländet skulle plana ut – att problemkrediterna i Estland, Lettland och Litauen kommer att avta under året.

Både Michael Wolf och Annika Falkengren har tillgång till mängder av experter på sina staber. Det är svårt att förstå hur de kan komma till så olika slutsatser. Klart är att en av dem kommer att få fel. Vem kommer visa sig ganska snart.

Han eller hon – Wolf eller Falkengren – kommer då att tappa trovärdighet. Och det är en avgörande tillgång i dagens krisstämplade bankvärld.