Med statliga garantier och kapitalstöd till krisdrabbade banker lyckades EU-länder i höstas stoppa en hotande ”härdsmälta” i det finansiella systemet. Många finansministrar betonade dock vid gårdagens möte att läget är långt ifrån normalt. Kreditgivningen, i synnerhet till företagen, har inte kommit igång och många företag har svårigheter med sin finansiering.
Anders Borg fruktar att denna kris i den reala ekonomin kan slå tillbaka på finanssektorn, tillexempel i form av stora kreditförluster, som i sin tur kan utlösa en ny finanskris.
–Ja, jag ser en sådan risk och därför är det utomordentligt viktigt att kreditgivningen kommer igång. Det är också viktigt att regeringarna är försiktiga med sina ekonomiska budgetstimulanser. Det måste finnas budgetreserver kvar för att kunna möte en eventuell sådan andra våg, sade Anders Borg, som emellertid underströk att Sverige i detta avseende står starkare än flera andra EU-länder.
Vid Ekofinmötet i går presenterade den ekonomiansvarige kommissionären Joaquin Almunia den nya dystra prognos som blev offentlig på måndagen. Enligt prognosen blir den ekonomiska krisen både djupare och mer långvarig än vad man trodde så sent som i december. EU:s samlande produktion av varor och tjänster (BNP) väntas iår minska med 1,8 procent. Nästa år väntas BNP åter börja växa, men bara med 0,5 procent. Arbetslösheten stiger från nuvarande 7 procent av arbetskraften till nära 10 procent år 2010. De offentliga finanserna försvagas och det genomsnittliga budgetunderskottet ökar från nuvarande 2 procent av BNP till nära 5 procent.
–Vår viktigaste uppgift nu är att mildra effekterna av den fortsatta finanskrisen och stimulera efterfrågan för att återfå den ekonomiska tillväxten, sade Tjeckiens finansminister Miroslav Kalousek, som är ordförande i Ekofinrådet fram till halvårsskiftet.
Miroslav Kalousek betonade också att man måste behålla de långsiktiga målen om uthålligt starka offentliga finanser och en väl fungerande inre marknad. Så fort krisen är över bör länderna åter ta sikte på budgetbalans eller överskott. Han fick på den punkten starkt stöd av kommissionär Joaquin Almunia.
–Vår reformagenda och vårt stimulanspaket stöttar varandra ömsesidigt till det bättre. Det kan ge stora positiva effekter när konjunkturen åter förstärks, sade Almunia.
Trots den nya dystra prognosen manade Anders Borg till försiktighet med ytterligare ekonomiska stimulanser av efterfrågan, utöver det paket på 200 miljarder euro (1,5 procent av BNP) som man enades om i december.
–Ännu större budgetunderskott och statlig upplåning kan skapa svåra långsiktiga problem, inte minst med tanke på den åldrande befolkningen, sade Anders Borg.
